- Project Runeberg -  Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia /
92

(1903-1906) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om deras grundord voro feminina eller neutrala. Man kan också
tänka sig, att i fråga om dessa ock andra mindre sjöar ett
feminint appellativ underförståtts; jfr Dolpan, Tesan o. a.

Djurlången jn3rlog* 2 3gen (Hermelin 1803, GS 3 Ö 31)
Lindes bärgsl. på gränsen till Dalarna : (gårdnamnet) Djurlången;
jfr Korslången (i närheten). Första leden är sv. djur, fsv. diur

o. s. v.; jfr Djurasjön (GS 3 Ö 39, 3 Ö 38), Djursjön (1 Ö 38,
1 V 37). Om andra leden se Lången.

Dofveln 1 (GS 2 V 35), liten sjö i Ryrs sn, Valbo hd Dalsl.
Namnet hör antagligen tillsammans med den under Dyfveln
behandlade stammen; jfr särskilt fht. tobal Valdschlucht’, no. dov
*gungfly’, sv: dial. dåva *fördjupning i marken*.

Dofvern d&4vern (dévdti)2 (Dofvem, -fW-, Lotter c. 1750,
Wangel Tal om Risinge Sokn s. 12 [1764], Hermelin 1810,
Widegren 2: 135 [1818], GS 3 Ö 34; D&wern Broocman 2: 440
[1760]) Risinge sn, Finspänga läns hd Ög. : Dofverstorp, år 1336
skrifvet Duwirstorp (SRP nr 582) med från nom. analogiskt
inkommet r, alltså äldre *Duwis{)orp. I näjden af sjön synas
socknens högsta bärg vara belägna3. Östra stranden är höglänt,
västra låg. Det kunde alltså tyckas ligga nära till hands att
att förbinda ordet med de under Dyfyeln anförda orden fht. tobal,
fslav. duplb o. s. v. En annan härledning bör emellertid
af-gjort föredragas. Dofvern ock den nära intill belägna Glan
äro de största sjöarna inom ett ganska vidsträckt område, ock
man har därför rättighet att tillskrifva deras namn en
synnerligen hög ålder. Det bör därför icke väcka undran, om man i
sjönamnet Dofvern upptäcker ett inom de nordiska språken för
öfrigt ej anträffat ord eller ett ord i en under litterär tid ej
uppvisad betydelse. Nu har sjön ett ganska mörkt vatten,
betydligt mörkare än Glans. Jag anser, att den erhållit sitt namn
i motsättning mot Glan *den ljusa, glänsande’ ock att sålunda
namnet, hvilket på grund af gårdnamnet i fsv. måste ha lytt
‘Duwir eller ‘Dowir, är rotbesläktat med det ieu. färgnamnet
dhubh, som återfinnes i fornir. dub ’mörk, svart*, galliska flod-

’) Uttalsuppgift ej erhållen.

2) Enligt uppgift uttalas namnet af allmogen »med ett ö-liknande
å-ljud», för öfrigt detsamma som förekommer i sjönamnet Horken, på
grund hvaraf jag konstruerat ofvanstående form; alltså fsv. -Ö-.

3) Jfr Tham Link. s. 888.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:40:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hesjonamn/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free