Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kebo hd, Tjärstads sn, Kinds hd, ra. fl. sinar Ög. : Drögshult,
Drögsnäs. Sjön anses vara villsara ock opålitlig. Ordet
förutsätter ett fsv. ‘Drogher ock är formellt identiskt med isl. draugr
’spöke’, men icke i denna, utan i en allmännare bet. af nomen
agen tis till fsax. bidriogan, fht. triogan (ty. trugen) ’ bedraga’.
Betydelsen är alltså ’den svekfulle, lömske, listige’* 1.
Besläktade äro möjligen några af de ortnamn, som anföras af Rygh
NG 2: 184. Med afseende på betydelsen må jämföras B&fYen,
Läkun, Parsen, no. Utrygvandet Buskerud, ty. älfnamnet Gleink
<- Glunich (12:te årh.) <- Gluminie : mht. glumende’tiickisck’2.
— Ingen anledning finnes däremot att i detta sannolikt
uråldriga sjönamn inlägga den betydelse, som ingår i sv. dial.
drög ’trög, saktfärdig människa, no. draug ds. Ross, ä.-da. drog
långsam’. — Fsv. ‘Drogher.
Bunkern dug4kern (Dunker Spegel Guds verk s. 109
[1685], Tuneld s. 58 [1741]; Dunkern Tham Ny k. 8. 16, GS 4
Ö 33) Dunkers sn, Villåttinge hd Sdml. : Dunkersby, skogsmon
Dunkersheden. Efter sjön har äfven socknen uppkallats, år
1814 skrifven Dunker SD III, jfr Sotter : Bottem,
sockennamnet Liuper : sjöuamnet Xiuper (se Judan) m. fl. Sjön har
enligt uppgift klart vatten ock leende, löfskogsklädda
stränder. Icke desto mindre anser jag, att namnet utgår från ett
— förut icke uppvisat — fsv. adj. dunker ’mörk’ = gottl.
dunkar ’dunkel, ogenomskinlig’ Rz3, fsax. dunkar, västfris. dunker,
holl. donker, fht. tunehar ’mörk, dunkel’; jfr med annan
afled-ning fht. tunchal, ty. sv. (lånordet) dunkel; i afljudsförhållande
till no. dokk ’dunkel, matt; ödslig, dyster’ ock det
likabety-dande isl. d$kkr, no. dokk, stam danku-4, samt flfris. diunk,
stam dinku-. Stammen dunk- synes för öfrigt på nordisk botten
föreligga i no. dunkjen ’fuktig; kvalmig’5. Sannolikt har
4) I den utredning nf härledningen nf isl. draumr, som inleder
Henzkns undersökning v>Ubcr die träume in der altnord. sagalitteratur»,
föras såväl draumr som draugr till en rot druh ’nachstellen, schädigen’.
Ar donna etymologi riktig — ock förf. ger goda skäl för sig — blir
i alla händelser betydelsen af vårt sjönainn, därest det — såsom troligt
är — bör sammanhållas med de nämnda orden, ungefär densamma.
2) v. Grienberger MdlföG. 19: 525.
3) Väl Iågtyskt lånord.
4) Se Karsten Prim. nominalbildn. 2: 253 följ.
5) Därs. s. 254.
Digitized by
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
