Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bildade på analogt sätt. I landskapsbeskrifningar, & kartor
o. s. v. har denna form, rspr. ’Fälem» förfinats till Fälaren
(jfr Mselir = Mälaren o. s. v.), under det att Emmera,
Nim-mera i skrift fått behålla sin e-form. Då nu emellertid jag
för Emmera jämte em9mer*n äfven erhållit nttalsnppgiften
emsmar2n samt för Nimmera ntom nim8mer2n äfven nim8mar2n,
är det tydligt, att de vokalljud, som i slutstafvelsen af de tre
sjönamnen förekomma, äro alldeles identiska — närmare bestämt
ett ljud, som ligger mellan a ock ä (= landsmålsalfabetets a) —
men å andra sidan ej i traktens dialekt sammanfallit med det,
som uppträder i skräddarn» målarn o. s. v. Skrifver man alltså
Emmera» fordrar konsekvensen för ifrågavarande sjönamn
skrif-•ningen Fälera.
2) fä8lar2n (Lotter c. 1750, GS 5 Ö 30) Tegelsmora o.
Löf-sta socknar, Olands hd Uppl. : (?)Fälandbo, dock icke beläget
i sjöns omedelbara närhet.
3) se Fftrnen.
Ordet hör till den stam fel- i isl. fj$l, germ. fel-pa o. s. v.,
som behandlas under Fjälaren, Filingen, eller möjligen till
afljuds-formen fal- i fsv. fala ’slätt* (i t. ex. Falbygden, Falnn) samt
betyder snarast ’flaten’. Däremot torde det icke vara besläktat
med den ordgrupp, som behandlas af Lidén Bezz. Beitr. 21: 93 :
sskr. palvala-, lat. palus ’träsk’, gr. rar)Xc<; ’lera, gyttja’ o. s. v.
— Fsv. ’F»lir.
Fålern, se Fälaren 1.
-fållingen, se Mofällingen.
Fängen fäg4gen (Fengen GS 2 Ö 37; Fengsen Allvins karta
[1852]) på gränsen mellan Byarums sn, Östbo hd, o. Ödestuge
8n, Västra hd Smål.; äfven kallad Sonarpsjön. Säkerligen
innehåller vårt sjönamn ett fsv. adj. famger, isl. ‘fengr1 antingen
i den aktiva betydelsen ’som kan taga, röfvaren, roffaren (af
människolif)’ — jfr t. ex. Fegen — eller, mindre sannolikt, i den
passiva ’åtkomlig, lätt att taga’ (= ags. fenge) — jfr Nimmern,
Ånimmen. Fengsen, eg. Fängsjön : Fängen = Frixen : Fry k en
= Alsen : Alen o. s. av. Samma osammansatta namn har väl
äfven burits af Fängsjön (GS 4 Ö 30) Ö. Färnebo sn Vstml.
ock Fängsjöarna (4 Ö 30) Huddunge sn Vstml. Man kunde vid
4) Ordet vore identiskt med isl. Fengr i Siguröarkv. 2: 18; se Nor.
Uppsalastud. s. 199.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
