Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Götmaren jö^mar2!! 1. möjligen jö8tma2rn (Qötmaren
Hermelin 1818; Götemaren GS 4 ö 37) Misterhults sn, Tunaläns
hd Kim. Om första sammansättningsleden se Göten, om den
andra Maren. Här må blott anmärkas, att detta senare ord
bufvudsakligen förekommer i namn på sjöar, som liksom den
ifrågavarande äro belägna nära hafvet. Med tanke på fno.
fjordnamnet Gr$nmarr, hvars första led sannolikt är ett
folk-slagsnamn1, knnde någon möjligen i vårt sjönamn spåra
folk-slagsnamnet Göt(ar). Men för ett dylikt antagande finnes icke
tillräcklig grund2.
Hackern hakkern3 (GS 4 Ö 32), liten sjö i Husby sn,
Ö.-Rekarnes hd Sdml. Namnet är sannolikt ett slags
jämförelsenamn, hvilket liksom Hacksjön (SGU Ab 3: 5) Smål. är bildat
af sbst. hacka i den vanliga betydelsen eller möjligen den af
’liten ho’ Sinål. (Rz s. 235); jfr i förra fallet Kedjen, Nålen. Man
kunde äfven tänka på hake eller hak n.; jfr Hakesjön (GS 1
V 34), Haksjön (2 V 33) ock fsv. Hakafors (SRP nr 285 fr.
1357), nu Hackefors Ög.
Fsv. ‘Hafre, Hafresjön o. d., se Kornan.
Hagsvarten hag3svar2ten (GS 2 Ö 39) V. Torsås sn, All bo
hd Smål. Sjön är belägen i stenig hagmark med skog. Första
leden är naturligtvis fsv. hagh n., sv. dial. hag n. ’inhägnad
mark’ eller möjligen fsv. haghi, sv. hage med samma betydelse;
jfr sjönamnen Enehagen samt Hagsjön4, Hagesjön (GS 4 Ö 36), * *)
*) Hygh Stud. as. 34—36.
*) Däremot är, som ofvan nämnts, säkerligen flodnamnet Göta
ftlf bildat af detta ord, alltså att jämföra med det bekanta flodnamnet
Schat el-Arab, Tigris, eg. Arabfloden. Jfr dock Tamm Et. ordb.
under göte, där den möjligheten framställes, att namnet Göta &lf är
primärt i förhållande till folkslagsnamnet Götar, alltså en mening fullt
analog med den, för hvilken v. Grienberger anf. st. (se Göten) gör sig
till tolk i fråga om uppkomsten af goternas namn. För min egen dol
ser jag emellertid icke tillräckliga skäl föreligga att frångå den
uppfattning af dessa folk slagsnamns härledning, som jag uttalat i Ark.
19: 137 f. De olika namnen äro säkerligen hvart för sig själfständiga
bildningar af samma rot.
*) Akcentuppgift är ej lemnad.
4) G8 2 ö 39, 1 ö 38, 2 Ö 37, 4 ö 37, 1 V 36, 3 Ö 34, 6 ö 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
