Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vanligare äro sjönamn, som innehålla växtnamnet lin, såsom
Linsjön (GS 4 Ö 31 Vstml. 2 ggr), Linvattnet1, Lintjäm (GS 1 V
33 Dalsl.); jfr äfven Hampsjön2, Hamptjärn3, Hampträsk (GS
6 Ö 32 Uppl.). Någon Hvetesjön eller Hvetetjärn har jag mig
däremot ej bekant.
Kornan ntgår sålunda sannolikt från ett fsv. Korne, aflett
af kom n., som skulle kunna ha afseende på vid stränderna
växande säd.
Korptjärn, se Kr&ken.
Korsl&ngen, Stora o. Lilla, kors3log2gen (koglagzn) (Nora
bärgsl. 8. 68 [1791], Hermelin 1803, GS 3 Ö 31) Ramsbärgssn,
Lindes bärgsl. Vstml.; nära sjön Djurl&ngen. Första leden
innehåller det redan i lagarna (Häls., Sk.) uppträdande lånordet
kors; jfr Korstjäm4. Lånord förekomma äfven i de vstml.
sjönamnen Kedjen, Kloten, Klosstjärn(?); jfr äfven Kopparen. Om
senare leden se Lången. Sjöns form har gifvit upphof till namnet;
särskilt böra ‘Gafvellången, Klubblången, Svärdlången jämföras.
Korttjärn, se Lången.
Roten5 6 (Koten SGU 5: 33; Kotensjön GS 4 Ö 32), mycket
liten sjö i Näshulta sn, Ö.-Rekarnes hd Sdml.: Koten. Namnet
innehåller möjligen helt enkelt en obruten form till tjärn ock
är sålunda en biform till det vanliga Kotjäm, om hvilket se
under Kalfren. Jfr Trantern (’trantjärn’) ock Ursten.
Krampen krampen2 6.
1) (GS 2 Ö 39) Härlunda sn, Allbo hd Smål. : Krampanäs.
2) (GS 2 Ö 39) mellan Härlunda ock Almundsryds s:nar,
Allbo hd Smål. : Krampamåla; med*steniga ock skogiga stränder.
3) Stora o. Lilla (GS 2 Ö 31), två små sjöar i Lindes sn,
Lindes bärgsl. Vstml.
4) (Krampen GS 3 Ö 31; Krampsjön Grau s. 452 [1754])
Skedvi sn, Skinnskattebärgs bärgsl. Vstml. : Krampen.
x) GS 1 V 34 : Linvattnet Dalsl., 2 V 34 Boh.
Ä) GS 3 Ö 39 Smål., 4 Ö 34 Ög.
3) GS 2 Ö 31, 3 Ö 31 Vstml.
4) GS 1 V 33, 1 V 31, 2 Ö 31. Jfr Rygh Elven. s. 132.
5) Uttal obekant.
6) Uppgift om uttalet saknas blott för 3, hvars akcent var
obekant for min meddelare från orten.
Sv. landsm. XX. t.
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
