Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leukosa, Lökosa1. Ar sjönainnet bildat direkt af adj., kunna
t. ex. Blanken, Bleken, Hviten, Mörken, Skiren, Svarten
jämföras. För öfrigt erinras i fråga om betydelsen om Glan,
Glim-mingen samt vrml. älfnamnet Glomman (fsv. Gläma, se
tilllägget) o. 8. v.
Fullt säker på att alla ofvan uppräknade sjönamn äro
bildade af denna stam, kan man naturligtvis ej vara. Jag erinrar
t. ex. om gårdnamnet Ljushult Sexdräga sn Vg., bvilket år 1312
skrefs Gyusholt (SD III).
IJusnaren juB8nar* *n (jusnån) (Ljusnaren Nora bergsl. s.
62 [1791]; Ljusnam GS 2 Ö 31), stor sjö i Ljusnarsbärgs sn.
Nya Kopparbärgs bärgsl. Vstml. : Ljusnarsnfts, Ljusnarssund.
Ljussnarss bärgslag omtalas 16672. Här föreligger tydligen ett
fsv. sjönamn ‘Liusnir, af stammen i fsv. adj. ock sbst. lius; se
för öfrigt föregående namn. Med afseende på bildningen jfr
Xolsnaren ock Ottnaren.
Möjligen är ordet aflett af ett älfnamn Xiusn(a), jfr norrl.
Ljusnan. Om dylika bildningar af älfnamn se närmare afd. II.
På samma sätt har jag antagit, att Ottnaren innehåller ett
älfnamn *Otta (= fno. O tta). Detta sjönamn erbjuder äfven till
betydelsen en parallell, då det enligt min mening innehåller
den ieu. stammen nkt i sskr. aktu ’ljus’, gr. axrC^ ’stråle’, got.
uhtwo ’otta’, egentl. ’ljusning*.
Ljusterhöfden jus8terhöv*den (GS 3 Ö 40) Eringsboda sn,
Medelstads hd Blek. Då man vet, att några med -höfden
sammansatta sjönamn såsom Nätterhöfden, Sillhöfden till första led
hafva eller synas hafva ett ånamn8, kan det tyckas frestande
att antaga, det här en motsvarighet till fno. älfnamnet Jöstra4
ingår. Men häremot talar dels den omständigheten, att ingen
af de åar, som stå i förbindelse med sjön, är så betydande, att
den i äldre tider rimligtvis kunnat bära ett själfständigt namn,
ock dels att nära Ljusterhöfden sjön Svarthöfden är belägen,
hvilken tydligen fått namn i motsättning mot den förra; jfr
t. ex. Dofvern nära Glan, Hvitsjön invid Svartsjön (GS 4 Ö 33)
*) Mucli ZfdA 41: 129.
*) I en handling aftryckt i Norask. ark. 3: 456.
Jfr det motsvarande förhållandet i fht.; se -höfden.
Om detta se Rygh Stud. s. 67.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
