Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ingår möjligen i fsv. Lyra (1409 enligt SD NS II) Kullings
hd Vg. Därest sålunda r hör till stammen, hvilket är
sannolikast, synas två möjligheter att förklara ordet kunna komma
i fråga. Antingen bör det ställas till isl. hlyr n. ’kind’, hvilket
äfven har betydelsen ’flatsidan af en yxa*. Namnet skulle
sålunda vara gifvet med hänsyn till formen ock af samma art
som Billingen, Käxlan : resp. fsv. bilder ’plogbil 1’ ock sv. dial.
fj&xla ’tväryxa’. Dock är det mycket osäkert, om ordet lyr —
särskilt i denna betydelse — någonsin förekommit i sv.
Dessutom känner jag icke ordet från andra ortnamn. Man kunde
därför snarare tänka sig ett adj. lyr, motsvarande isl. *lyrr af
urgerm. Tiuh-ri-, bildat med adjektivsuffixet -ri af roten i got.
liuha{>, sv. ljus, gr. Xeuxc; ’hvit’, alltså ieu. \’ ‘leuk lysa’, på
samma sätt som isl. ryrr ’obetydlig, otillräcklig’, got. riurs
’förgänglig, dödlig’ af roten *reu i lat. ruere1. Ett dylikt adj.
föreligger i alla händelser substautivcrat i fno. lyrr m. ’Gadus
pol-lachius, blanksäj, lyra, lystorsk’2 ock on-afledningen lyra Rz.
Bildningen af detta adj. ‘lyrr kunde för öfrigt naturligtvis äfven
fattas på annat sätt; huru det emellertid uppkommit, har för
oss mindre betydelse. En annan r-afledning af samma rot
uppträder äfven i isl. ljori m. ’öppning eller hål i takåsen,
hvar-igenom ljuset har tillträde’, fsv. liure ds. o. s. v. urgerm.
*leuh-ran-. Då man vet, huru ytterst många sjönamn hafva
afseende på vattnets färg, synes mig deuna förklaring
förtjäna beaktande, så mycket mer som just namn af den
närbesläktade stammen lius- <- ‘leuhs- äro ytterst vanliga; se
Lysningen, Ljusen, Ljusterliöfden o. s. v. Hit hör enligt min mening
äfven det af Rygh Stud. s. 51 f. behaudlade no. fjordnamnet
Lygrir urnord. *Lu3rjaR : germ. \; lu3 i fsv. loghe o. s. v.,
alltså en Vernersk växelform till det nämnda urgerm. adj.
*liuh-ri-. Onamnet Lygra, hvilket Rygh anser vara grundord
för Lygrir, är i så fall sekundärt; jfr Bolmsö af Bolmen, Beöllo
af B&Uen, Hallarsö af Hällaren, Yngö af Yngen o. s. v. Men
jämte en ieu. rot luk ’lysa’ har äfven en rot på -g (lug) existerat.
1) So Uhlenbeck Et. wb. d. got. spr. Andra adjektivbildningar på
-rl bos Kluge Nom. stammb.2 § 197.
*) Bildningen af dotta ord har något felaktigt framställts af Hellqu.
Ark. 7: 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
