Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppvisat, är det egentligen små obetydliga sjöar som uppkallats
efter gudar ock andra mytiska väsen, en iakttagelse som —
så vitt jag af mina sjönamnsundersökningar kunnat finna — är
fullt riktig. Hit kunna alltså med ganska stor visshet föras:
Odensjön Skå.. Odensgöl (GS 4 Ö 35) Björsäters sn Ög.,
On-sjön (GS 3 Ö 31) Västan fors sn Vstml. : Onsjö, Odhens keelda
(kyeeldu SD 2: 23 fr. 1287) nära Gudhems kloster Vg.,
Ons-källa Hallebärg Vg., livarom närmare Rz s. 789. Gårdnamnet
0(de)nsjö är i Sverge ganska vanligt1 * ock förutsätter väl oftast
ett sjönamn ‘Opinsio. I fråga om formen jfr t. ex. fda.
Othsens-lundro, nu Onslunda, Skå. (Falkm. s. 70), fsv. Odhenseke (SD
NS II), nu Onsike, Uppl.. sv. onsdag <- fsv. opinsdagher o. s. v.
Senare leden är väl densamma som i no. Hundyrja,
gård-ock älfnamn, enligt Rygh NG IV. 1:161 snarast ursprungligen det
senare. Afven ett enkelt Yrja har i Norge funnits som älfnamn,
ännu bevarat i namnet 0rje Bro (se Rygh NG 1: 196). Ordet
föres af nämnde förf. till fuo. aurr m. ’grus’ (se Ören). Det är
naturligtvis att betrakta som en afljudsform till detta ord ock
bör ej förblandas med sv. dial. örja, fsv. (ask)0ria, no. yrja,
af ‘uzjön, om hvilket se Kluge KZ 26: 84, Hellqu. Ark. 7: 42;
jfr Eldmörjan. Formen Onsören, hvilken dock icke tycks
tillhöra allmogens språk, beror på anslutning till det besläktade
ör (se Ören); rörande analoga ombildningar — af stammen mal
till malm — se Malen, ‘Maling(en).
Open o3 4pen2 2.
1) (Tham Nyk. s. 328, GS 3 Ö 33), liten sjö i V.
Vingåkers (Högsjö) sn, Oppunda hd Sdml. : Oppebärga.
2) (Tbam Nyk. ss. 5, 329, GS 3 Ö 33) V. Vingåkers sn,
Oppunda hd Sdml.
Namnet är bildat af stammen i isl. op n. ’rop, skrik’ (jfr
det i pörsdråpa 3: 5, 6 förekommande gallopnir [om örnen]3),
fsax. wöp ds., isl. épa ’ropa, skrika’ (hvaraf öpir, poetisk
beteckning för vinden), fsax. wöpian, ags. wépan (eng. to weep),
got. wopjan o. s. v., jfr slav. vabiti *herbeirufenu. Möjligen
1) Se Lundgr. Språkl. int. r. 34 f.
8) Uppgiften om uttalet gäller egentligen endast Open 2.
8) Wisén Carm. norr. 1: 30 skrfver felaktigt op-. Namnet
betyder naturligtvis ’den gällt ropande eller skrikande’ (jfr Gallen).
4) Ställes till denna grupp af Uhlenbeck SPBB 22: 193.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
