Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
larna. Liksom Rafveltjärn i Vg. är det ytterst litet.
Åtminstone det senare namnet har sannolikt samma nedsättande
betydelse, som uppträder i t. ex. Stackalstj&m1, nsv.
Sm&krak-tjärn m. fl. i öfversikten anförda. Rafveltjäm förbinder jag
med sv. dial. ravel n., hvilket utom ’prat’ äfven betyder ’något
som är dåligt, drafvel’ Smål. (Rz s. 520). Om RafValstjäm
också hör hit, utgår det kanske från ett fsv. "raval m., isl.
rafall, hvilket vore etymologiskt identiskt med no. raval m.
’stackare’, af Ross anfört från Fosn, Ork.2; troligast är
emellertid, som nämnts, detta namn sammansatt med Ragh(n)vald.
Raveln, se Ravaln (s. 470 not 3).
Ref ven re4ven ingår som senare led i sjönamnen Bred-,
Mögrefven. Här kan föreligga en bildning af sv. ref, fno. rif
n. ’grund’, hvilket ingår i några no. ortnamn på -heimr3. Samma
ord uppträder äfven’ i sockennamnet Refvesjö Kinds hd Vg., år
1368 skrifvet Rivasiö4, samt Refvakärr Tosjö sn Skå.6 Namnet
kunde — att dömma af kartan — ursprungligen ha tillkommit
BredrefVen samt särskilt syftat på dess sydöstra del. Som i
öfversikten framhålles, har namnet regelbundet blifvit mask.,
ehuru grundordet bar neutralt kön; jfr de analogt bildade Axen,
Blåkar en, Gryten, Hörnen, Kloten o. 8. v. *
Möjligt är dock äfven, att senare leden innehåller sv. refva,
fsv. riva, isl. rifa ’remna o. d.* Ett no. gårdnaran, där detta
ord möjligen ingår, anföres af Rygh N6 1: 185. Äfven om sjö-
1) Detta namn kan dock innehålla stafkarl i egentlig betydelse;
jfr Notbindartjärn, Tataregölen m. fl.
2) Detta ord hör till no. rave *pjalt; stymper’ (Ross) ock är bildat
med samma afledning som t. ez. deverbativema isl. etall ^förtärande’,
flogall ’rask’, f)agall ’tyst’, no. blaasall ’blåsig’, krekall ’svag’, ruskall
’orolig, stormande’, sv. diai. vidrftkal ’som gärna drifver omkring’,
trftgel * trägen* eller (då ordet synes vara denominativum) närmare som
no. rotall ’smutsig*, hvilket kanske snarast hör till rot ’orenlighet’,
— ett ringa antal representanter för en bildningstyp, hvilken i isl. ock
särskilt i no. visat sig mycket lifskraftig (se om densamma Karsten
Prim. nominalb. 2: 98, där dock ordet icke finnes upptaget). Samma
ord ar naturligtvis no. raval m. (i bet. ’en som »ravlar» : vrovler, tumler’),
hvilket dock har en mera devorbativ prägel. Af de of van anförda ex.
framhålles särskilt det såväl till bildning som betydelse analoga krekall
,8vagelig*.
3) Rygh NG Indi. s. 70.
5) Falkm. s. 80.
l) Styffe Un.2 s. 109.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
