Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mindre sannolikt är, att sjönamnet bör (som hos Rygh Elven.
s. 192 sker) direkt sammanställas med det gamla fno. älfnamnet
Bind eller Binda1. Detta är kanske dock i alla händelser
rotbesläktat. Bind: ir. rian ’haf’2 3 = stammen grind- ’sand*
(se Grindeln): ir. grian ’sand’? Till en afljudsform af roten ri
’rinna’ hör som bekant äfven det galliska flodnamnet Bénoa
’Rhen’3 («- ‘Rei-no-s), alltså egentligen ’floden’, lånat i nrgerm.
tid under formen Bin: fht. Bin, holl. Bijn o. s. v.4
Fsv. Ripa, älfnamn, nsv. Rippetorp, gårdnamn, se
Ripplingen.
Bipplingen, Öfre o. Nedre, ripslingen2 (Biplingen
Hermelin 1810, Tham Link. 8. 44; Bipplingen GS 3 Ö 34) Risinge
sn, Finspånga läns hd Ög.: Bippestorp. Att en dylik stam
uppträtt i svenska vattendragsnamn, visar fsv. Bipaqvarn5
Härads-hammars sn Og. : af det bär förekommande ånamnet Bipa
har det nuvarande gårdnamnet Bippetorp bildats, fsv.
*Ripo-porp. Bippestorp utgår däremot tydligen från ett
masku-lint första sammansättningsled, alltså ett sjönamn. Sjöarna ha,
att dömma af kartan, bärgiga eller åtminstone höglänta stränder.
Det ligger alltså nära till hands att föra namnet till fno. ripr
’klippa, backsluttning’. Om, såsom Falkm. 8. 80 antager, äfven
Bipa Åhus Skå. är bildat af detta ord, måste i den fda. formen
Ryp® y anses utmärka långt i-ljud. I fråga om betydelsen
kunna t. ex. sjönamnen Fjällen, Hillen, Hällingen, Klefven
jämföras. Dock kunde namnet äfven förbindas med sv. no. ripa
’repa, liten skåra’. Se i fråga om betydelsen under t. ex.
Kläm-mingen, Klysan, Remnaren. Den enda betänklighet jag hyser
mot denna härledning är, att ordet ripa åtminstone numera
endast användes om en liten fin skåra.
O Anfört af Rygh NG Indi. 8. 70, VI. 1: 82, 84 o. s. v., Elven.
s. 192.
2) Om detta ord se Wh. Stokes hos Fick4 II. 227.
3) Utförligare med talrika källhänvisningar handlar om detta namn
Egli Nom. geogr. s. 774 (1893).
4) Se t. ex. Luft ZfdA 41: 238. Enl. d’Arbois de Jubainville
Prein. habitants de l’Europe 2: 211 reflekterar urgerrn. *Rinaz snarare
ett liguriskt Reinos (ligurerna anses af nämnde förf. för indoeuropéer).
Den sv. formen Khén beror väl p& falsk ljudsubstitution, d. v. s.
Rhen: nht. Rhein = ben: bein, sten: stein o. s. v.
5) SRP nr 1477 fr&n 1380.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
