Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2) (Crselius 8. 392 [1748? 1774]). Af sammanhanget framgår
icke med bestämdhet, hvilken sjö som afses. Emellertid åsyftas *
enligt min mening utan tvifvel den sjö, som s. 391 benämnes
Salanäsesjöen ock å GS 3 Ö 37 kallas Bysjön Gårveda sn,
Aspelands hd Elm. Vid sjön ligger gården Salsnäs. Denna
kallas år 1337 Salsnms (SD IV). Vi hafva sålunda här funnit
ett mycket gammalt belägg för sjöns namn.
3) i sammansättningarna Ulf-, Upp-, Vass-salen (Vassalen).
Salen 1 har flacka stränder samt en vid yta utan öar. Jag
antager som möjligt, att sjönamnet innehåller sv. fsv. sal m., isl.
sal(r), fht. sal o. 8. v. Skulle det vara den vanliga betydelsen
’sal, stort rum’ som inginge i sjönamnet, voré detta snarast att
fatta som ett »jämförelsenamn» af samma art som de på
-gården. Hvad Salen 1 beträffar, synes det mig dock sannolikare,
att den föreställning, som legat till grund för sjönamnet, varit
densamma som gifvit upphof till sjönamnen Toften, Visten.
Ordet sal förekommer således här i samma betydelse af
’vistelseort o. d.’, som det måste anses äga i en mängd andra nordiska
ortnamn, t. ex. sy. Sala, Uppsala, fno. Uppsalir o. s. v.1; jfr
got. saljan Vistas, bo’. Skall emellertid denna tolkning
utsträckas till Salen 2, mötas vi af den svårigheten, att det fsv.
gårdnamnet Salsnees förutsätter en annan deklination af ordet sal
än den, som är uppvisad i de fnord. språken, där ordet böjes
som en i-stam, med gen. salar. Gen. sals kan emellertid
förklaras på två sätt. Antingen föreligger här en synkopering af
‘Salisnms = fno. Salisnes (Rygb NG 15: 343) vid Salsvandet
(jfr nedan), ock sjön har då hetat Sälir. Eller också finna
vi här ett spår af den s-stamsböjning, som ursprungligen
tillkom ordet sal ock som bl. a. ådagalägges af ordets
genus-växling i fht. samt ags. formen salor8 (jfr got. gen. sg. hatis*
ock se under afd. II). Samma ord förekommer enl. Förstem. 2:1213
äfven i fht. ortnamnet Selibaoh samt enl. Middendorff Aeng.
flarn. s. 115 i ags. bäcknamn. Hit för jag äfven Salsjön4 * * *, Sal-
*) Se Nor. Upps.-stud. 8. 203, Nord. tidskr. 1899, s. 141; Rygh
NG Indi. s. 73.
8) Se n&rmare t. ex. Nor. Spr&kvet. sällsk. i Upps. förh. 1882—85
s. 114.
8) Streitberg Urgerm. gramm. s. 259.
‘) GS 3 ö 40, 1 Ö 36, 2 V 34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
