Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
torp -> Rakstorp (under Raklången) samt för öfrigt Ripplingen.
Namnet innehåller samma ord som föregående ock är så gott
som identiskt med no. sjönamnet Skjerv ungen1. Jfr med
at-seende såväl på bildning som betydelse Grytingen, Steningen,
Sänningen.
Skäringen JVrigen2 (GS 1 V 37) Mjöbäcks sn, Einds hd
Vg. Det kan ej afgöras, om namnet hör till adj. skär i
sjönamnet Skären (jfr Gröningen) eller till sbst. skär i sjönamnet
Skärjen (jfr Grytingen, Skärfvingen, Steningen). Jag förordar
emellertid den förstnämnda tolkningen.
Skärjen.
1) Järnen2 (GS 1 Ö 37) Bosebo sn, Västbo hd Smål. :
Skärjebo. Sjön har ganska steniga stränder.
2) JUr4jen (jérjjn) (Skiärgen Lotter c. 1750; Skärgen Nora
bärgsl. s. 57 [1791]; Skärjen Hermelin 1803, GS 2 Ö 32)
Gryt-hytte sn, Grythytte bärgsl., ock Nora sn, Nora bärgsl. Vstml. :
Skärjehyttan (1591)2. Sjön har bärgiga stränder ock klart
vatten.
3) Jkr3jen2 (Hermelin 1808, med -g-, GS 1 Ö 31) Sunnemo sn,
Älfdals hd Vrml. : Skärjen; jfr Skärbärgstjärnarna i närheten.
Sjön har bärgiga stränder ock ganska klart vatten.
4) Västra o. östra, Jkr4jen (fårjjn) (Skergen
Grufverela-tion 16583; Skärjen GS 2 Ö 31) Kroppa sn, Filipstads bärgsl.
Vrml.
Namnen hafva intet med de under Skären behandlade
sjönamnen att skaffa, ehuruväl utvidguingar på -ig, -ug af
likbety-dande adjektiv icke äro så synnerligen ovanliga (jfr särskilt
under Saljen). Ordet är i stället bildat af sv. skär, fsv. skser,
isl. sker u. ’bärgshäll, klippa, isht öfver vattnet uppskjutande
sådan1. Det förutsätter ett fsv. *Skeerghe, svag form till ett adj.
*sk8erugher, skeerigher ’klippig, stenig’ ock är sålunda så till
bildning som betydelse direkt att jämnställa med Gröeken,
Maljen. Enstafvighetsakcenten i 2 ock 4 är alltså oursprunglig
såsom t. ex. i Gorjen, Haljen. För riktigheten af denna
tydning talar äfven sjöarnas naturbeskaffenhet. Samma ord ingår
1) Jfr Rygh Elven. 8. 221.
2) Norask. ark. 1: 558.
3) Enligt uppgift af fil. dr G. Kallstenius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
