Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Namnet är ytterst bildat af sv. adj. svart, fsv. svarter, isl.
svartr o. s. v., Svarten 1 dock sannolikt genom förmedling af
ånamnet ’Svart. De fsv. formerna ha varit resp. ‘Svarte ock
‘Svarter; jfr ’Bleke ock ‘Bleker (se Bleken), ’Lange ock ’Langer
(se Lången). I fråga om betydelse ock bildning erinras om
sjönamnet Mörken. — Adj. svart är synnerligen vanligt i namn
på vattendrag: Svarthöfden, Svartingen, Svarts&ngen,
Svartsjön1, Svarta8jö(n)2 *, Svartesjön8, Svartetjärn4, Svartegöl5,
Svart-göl6, Svartvattnet7, Svartån Ög. från Svartekälla, hvilken bar
mörkare färg än vanligt vatten8. Från fsv. erinras om
bäcknamnet Swarthebrao (1340 enl. SD III) vid Uppsala, i SD NS
II kallad Swartab&o, hvarefter stadsdelen Svartbäeken i Upps.
blifvit uppkallad. Fsv. gårdnamnet Swartasio (SD NS II), na
Svartsjö, Sånga sn Uppl., visar, att sjönamnets äldre form
åtminstone kunnat vara Swarta sio, oblik kasus till äldre ‘Swarte
sior; jfr Brepasio, Diupasio, Langasio, Skserasio o. s. v. under
Bredrefven, Djupen, Lången, Skären o. s. v. Hithörande no.
vatten-dragsnamn anföras af Rygh Elven. s. 256. Från fht. erinras
om det icke ovanliga Swarzaha o. d. Afljudsformen Surt-
iu-går i Surte&n i Surteby sn Vg., år 1413 skrifvet Surtaby9, jfr
det i närheten belägna Surtedäl, alla af ett älfnamn ‘Surta =
no. Surta (Rygh Elven. s. 253). Jfr äfven grek. flodnamnet
MsXa;10, ngrek. Mauranera, flod på Rhodos : gr. p.aupoc ’svart’,
ital. Lago Nero, rätorom. Ley Nair (Berninapasset)11 o. s. v.
Svarthöfden svarHhöv^den (GS 3 Ö 40), mindre sjö i
Eringsboda sn, Medelstads hd Blek. : Svarthöfderyd. Sjön står
*) GS 1 V 40, 2 0 40, 3 Ö 40 : Svartajöm&la, 2 Ö 38 2 ggr
— den ena af dessa har mycket svart vatten, se Lex. under Ryssby
— 3 Ö 37 2 ggr, 4 Ö 36, 2 V 34, 2 Ö 34 3 ggr, 4 Ö 33, 5 Ö
33, 4 Ö 32, 5 Ö 31.
*) GS 2 0 40 3 ggr, 1 V 37.
») GS 1 V 37 2 ggr, 1 V 36.
4) GS 1 V 33 3 ggr, 2 V 33, 1 V 32, 2 V 32 2 ggr, 2 ö 32
4 ggr, 3 Ö 32, 1 V 31 9 ggr, 1 Ö 31 7 ggr, 2 Ö 31 4 ggr, 3 Ö
31 4 ggr; dessutom i Norrl. enl. Nordlinder Sv. lm. VI. 3:19.
5) GS 3 Ö 40, 3 Ö 38 2 ggr.
6) GS 3 Ö 39 2 ggr, 4 Ö 38.
7) GS 1 V 35, 2 V 35. 8) Allvin Mo 49.
*) Styilo Un.j s. 112. 10) Fick Bezz. Beitr. 22:6.
n) Egli Nom. geogr.j 8. 111.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
