Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detta namn, hvilket — om icke ombildning föreligger — måste
utgå från ett fsv. ‘Tisnir (jfr särskilt ä.-nsv. Tisnehult), kan,
så vitt jag förstår, på grand af sin bildning icke gärna
inue-hålla genit. af gudanamnet Tir. Efter vanliga analogier kan
icke ett fsv. *Tisnir förklaras annorlunda än som en bildning
på -nir af en germ. stam. tis- af samma art som t. ex. isl.
Glitnir af glit- ‘glänsa’. Af gudanamnet Tir borde naturligtvis
ett sjönamn på -ir mycket väl ba kunnat bildats (jfr Rägnaren
: regin), men det kan enligt min uppfattning icke — annat än
på analogisk väg — erhålla vare sig ändeisen -nir eller -snir.
Nu är det visserligen sant, att norr om Tisnaren en sjö
Eols-naren är belägen. Man kunde då tänka sig, att Tianaren i
fråga om afledning påvärkats af detta namn. Men häremot
talar, att Tisnaren är den största ock märkligaste sjön i
näjden. Den kallas i Skedevi också vanligen Storsjön. Jag
anser det därför så gott som säkert, att namnet Tisnaren gifvit
sin afledning åt Kolsnaren ock icke tvärtom; se härom under
denna art. Tilläggas må blott, att ett ytterligare stöd — ock
ett starkt sådant — för detta antagande är den omständigheten,
att, då Kolsnaren måste härledas ur stammen kol-, s i detta
namn nödvändigtvis är »oorganiskt», då däremot s i Tisnaren
låter förklara sig på annat sätt. Detta namn är alltså efter
min mening det ojämförligt älsta namnet i denna bygd ock
innehåller en germ. rot tis. Denna uppträder möjligen också
i sjönamnet Tisken i Dalarna, hvaraf Tiscaaioberg (1288)1,
gammalt namn på Kopparbärget, samt i fno. älfnamnet Tiala*;
däremot icke i Tisaren, ej häller i Tisan Dalarna, hvarom
under Tisaren. Hvad denna germanska rot tis beträffar, är jag
snarast böjd att i densamma se en s-utvidgning af den bekanta
ock vitt spridda indoeu. \ dl ’lysa’, som utförligare omtalats *)
*) Dipl. dalek. 1: 2. Detta sjönamn bör kanske sammanhållas med
no. sjönamnot Tysken. Knappast vågar inan i dessa båda se en
bildning på -isk- af gudanamnet Tyr (jfr Tibon, Tisaren, Tynn o. 6. v.).
< mlen voro i så fall kanske formellt identiska med namnet å den i Taeiti
< iermaiiia kap. 2 omtalade guden Tuisko, i hvilket namn Kluge Zfd.
Wortforsch. 2: 45 spårar en felskrifning för Tiuisko, som han antager
vara bildat af germ. ’Tiwaz (= fht. ZIo, isl. Tyr). Ett helt annat
försök till förklaring af no. Tysken har Bugge-Rygh Elven. s. 339.
*) Jfr Rygh NG 14: 340, IV. 2: 167.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
