Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
två senare namnen har man kanske att söka isl. urö o. s. v.
Stenmark’, hvarom se under Oren. Säkert hit torde däremot
sockennamnet TJr&sa Konga hd Smål. höra; det skrifves under
medeltiden Urasa. Af sockennamnet Urshult Smål. känner jag
inga gamla former, det synes ej ha varit omnämnt under
medeltiden. Emellertid bör det antagligen också sammanhållas med
här anförda, med djurnamnet ur sammansatta ortnamn. Jfr af
andra namn på -hult, däri djurnamn ingå, de af Hellqu. Ark.
17: 72 uppräknade. Det motsvarande fht. uro ingår i flod- ock
ortnamnet Uraha samt i ortnamnen Urbah, nu Auerbach, ock
Urbruoh (se Förstem. 2:1442 f.). — Sjönamuet Uren är
säkerligen mycket gammalt; dock erinrar jag därom, att ännu Adam
af Bremen (f 1077) omnämner uroxen som förekommande i
Skandinavien, där enligt hans uppgift fångats två slags vildoxar
>uri> ock »bubali».
Allt annat än sannolikt anser jag det vara, att namnet bör
sammanhållas med det nord. ordet ur’duggrägn’(i y.-nsv. blott i
uttr. ’i ur ock skur*), som är nära besläktat med lit. jurés ock
jurios ’haf, i slit Östersjön; >haffi>\ Jura biflod till Memel1, gr.
oopov o. s. v.2. Sjönamnet skulle emellertid i så fall snarast
betyda ’vattnet, sjön* (jfr Unden o. 8. v.); men som sagt bör
denna härledning snarast af v isas.
Ursten u3rste2n (»u^ern med — om jag fattat uppgiften
rätt — långt u ock e; Ursten GS 3 Ö 30; skrifves stundom
Usten enl. lektor E. Bratb), liten sjö i Norbärgs sn o. bärgsl.
Vstml. Detta namn är utan tvifvel att, såsom lektor Bratb
skriftligen föreslagit, tolka som ett gammalt ’Ulfb-t®m,
sammansatt med djurnamnet ulf, hvarom se Ulfren, samt den obrutna
form af det gamla nord. ordet tjärn, som ingår i fsv.
Diwpa-tema, nu Djupkärra, likaledes i Norbärgs sn (: Djupen 5) samt
1 Trantern (se d. o.) ock Fagertäro. Det no. älfnamnet Usta i
Hallingdalen8 torde alltså ej vara besläktat.
Usken us4ken (åskan) eller enl. annan uppgift us3ken2
(Nohrborg Beskr. öfv. Lindesb. s. 39 [1761], Hermelin 1803, GS
2 Ö 32, 31) Lindes sn, Lindesbärgs bärgsl. Vstml. : Uske-
1) vGrienbergor PBB 21: 209 f.
2) Om denna ordgrupp se närmare Persson Wz. s. 86, Fick4
2: 271.
3) Rygh Thj. VSS 1891, s. 234.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
