Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pet af Hälgasjön en half mil från Växjö — kallat Hälgav&rma
eller (dialektiskt) Hälgavarma — är bekant för sina forsar.
Af detta namn bar Rz s. 797 konstruerat sbst, värme m. ’fors,
vattenfair. Vidare må framhållas det gamla substantivet sv.
dial. värmsla, värmsel, isl. vermal ’källa som framväller nr
djupet ock icke tillfryser; strömdrag o. d.’ Rotbesläktade ord
äro för öfrigt lit. virti ’koka’, fslav. vriti ds. Jfr bärtill Noreen
i Nord. tidskr. 1900, s. 145 ock Spr. stud. 2:59, där dock
sjönamnet betraktas som direkt uppkommet utan förmedling
af älfnamn.
Å anf. st. förfäktar Noreen äfven den gamla meningen,
att namnet Värmland ursprungligen bildats af sv. sjönamnet
‘Virmil ock att benämningen på invånarne, veermar,
uppkommit ur landskapsuamnet. För denna tolkning af Värmland,
hvars äldre former ses hos Noreen a. a., tala de hos Adam af
Bremen förekommande namnen Vermilani ock Virmilani. De
äfven hos Noreen anförda formerna Vcermo- ock Virmoland
stödja emellertid den uppfattningen, att vid sidan häraf äfven
funnits en form. som bildats af älfnamnet.
Värmen vär3men2 (Vermen Hermelin 1809, Wieselgren
3: 269; Värmen GS 2 Ö 38) Hjälmseryds sn, Västra hd Smäl.,
nära sjön Allgunnen : Värnäs. Namnet innehåller naturligtvis
ytterst adj. varm, om genom förmedling af något häraf bildat
å- eller forsnamn kan jag icke säga, då jag om sjön blott
erhållit den upplysningen, att den har vackert, men tämligen
trögt vatten. 1 Rödeby sn, Östra hd Blek., finnes enl. GS 3 0
40 en sjö Värmasjön, hvars forna namn likaledes kan ha varit
‘V»rme. Äfven namnet Värmanshult, en gård vid en i
Vis-landa sn Smål. befintlig myr (GS 2 Ö 39), tyder på ett
närbesläktat forntida sjönamn; jfr Eldansnäs : Eldan ock Fjällansnås
: Fjällen. Möjligt är ju också, att gårdnamnet Värmeshult i
Gällaryds sn Smål. visar hän på att den sjö, L&ngen 3, vid
hvilken gården är belägen, har haft ett liknande namn
(möjligen ‘Veermir : *V»rma, namn på den i närheten flytande
betydande År&n?). Emellertid finnes ett med just det nämnda
Lingen sammansatt gårdnamn uppvisat från medeltiden, nämligen
Langshylt (1407). — För öfrigt hänvisas till Yärmeln*
Värmlången skulle enl. min anteckning vara namnet på
en å GS 3 Ö 36 upptagen sjö, men jag bar ej kunnat återfinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
