Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ock en annan Hälga & eller Heliga å (från Hälgasjön). Det
är under sådana omständigheter ej osannolikt, att namnet —
som man vanligen antager — är aflett af fsv. äs, isl. åss ’ås1,
’gud’. Sjön är sedan gammalt Värends egentliga medelpunkt
(sVärends medelhaf») ock just i Värend ba vi förut funnit
eller trott oss finna flera vattendrag, hvilkas namn ha en
liknande betydelse. Jag erinrar om (de på gränserna belägna
sjöarna) Allgunnen ock Hälgasjön (se under Hftljen). På samma
sätt hafva möjligen de stora sjöarna Åsunden i Og. ock
Asunden i Vg. uppfattats som kultcentra för vidsträckta
kringliggande trakter. Är ofvan anförda härledning riktig, fattar jag
nämligen snarast dessa namn såsom syftande på samtliga
»å-sarna* ock jämför det fda. (fsv.) sjönamnet Algudhi samt erinrar
om min framställning under Rägnaren.
Ehuru jag föredrager att tolka namnet såsom ’gudasjön’,
må här dock samma betänklighet mot denna tydning framställas,
scm gjorde sig gällande beträffande Asunden. Man kan
nämligen äfven tänka sig, att det är ås, fsv. äs, isl. åss ’lägre
lanthöjd’ som här ingår. Detta ord uppträder sannolikt i
Åssjön1, Åstjärn2; se äfven Opp&sen (Oppftsen). Namnet kunde
syfta på den strax öster om Åsnen från norr till söder gående
ås, som begränsar sluttningen ned mot Blekinge. Emellertid är
det nog lönlöst att i fråga om en så stor sjö söka närmare
bestämma, hvilken dels omgifningar eller naturbeskaffenhet som
gifvet upphof till namnet. Dock gifver jag som nämnt den första
tolkningen företräde.
Den fsv. formen har snarast varit ‘Äsne eller Äsnir : -nir
är i fsv. sjönamn en synnerligen vanlig afledning (se öfversikten
II, s. 18). Omöjligt är dock icke, att Åsnen uppkommit genom
sammandragning af ‘Äsundi, ‘Åsunden. Jag har i det föregående
påpekat, att sjön Asunden i Vg. äfven kallas Asen (med akc. 2)
ock Fjällunnen i Smål. äfven Fjällen (med akc. 2). I så fall
hade Smål., Vg. ock Ög. hvardera en större sjö, som i fsv. tid hetat
Asundi eller Asunder, ock denna omständighet kunde i sin
mån stödja uppfattningen af namnets mytiska innebörd:
antagandet, att dessa tre synnerligen betydande sjöar skulle burit
GS 2 Ö 39, 3 Ö 35 : Åsen.
2) GS 1 V 33, 1 V 32, 1 V 31, 1 Ö 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
