Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Öfversikt af sjönamnens bildningssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
håla, pyroir af nsv. törnbuske, så finnas vid sidan af de nämnda
sjönamnsbildningarna sammansättningar såsom Asp-, Björk-, Ek-,
Näs-, Sand- ock Stensjön.
Särskild uppmärksamhet förtjäna några namn, hvilkas
stam-stafvelse företer oomljudd vokal såsom ’Beerkir, M®lir, fno.
*Aspir — andra mera osäkra att förtiga. Det är mycket
möj-jigt, att dessa namn i allmänhet uppkommit efter den tid, då
i-omljudet värkade, d. v. s. äro (relativt) unga nybildningar,
såsom säkerligen också är fallet med icke få isl. egennamn,
särskilt af mytisk karakter, som omtalas af Hellqu. Ark. 7: 24 f.
ock däri samma företeelse träder oss till mötes. Dock bör man
äfven räkna med den möjligheten, att frånvaron af omljud beror
på att i äldre tid en a-vokal föregått ja-suffixet ock sålunda
har en grund liknande den, hvilken för isl. namnbildningar
an-tages af Sievers1.
Af adjektiv o. d. äro bl. a. afledda: ’Beellir, *Duwir,
‘Gaghnir, ’Grekir, ‘Illir, ’Lyghnir, ‘Lröghlr, ‘Mukrir, Nyir(?),
*Thr©ttir(?), *Vidhir; jfr det fno. sjönamnet ‘Lysir, som snarast
hör till adj. ljoss ock icke till sbst. Ijos n. (hvilket för öfrigt
själft egentligen är neutrum till nämnda adj.). Dessa
bildningar erinra närmast om sådana ord som isl. ender ’ände’ : pref.
and-, viöer ’haf : viÖr *vid\
Omljud saknas i ‘Gaghnir (se ofvan).
En fråga är, om man här äfven har att anteckna några
devärbativa bildningar. Häremot talar emellertid redan a priori
den omständigheten, att i de nordiska språken för öfrigt sådana
äro uppvisade uteslutande från den isländska skaldepoesien2.
Bland de ofvan uppräknade namnen tinnes icke häller något,
som påkallar en dylik härledning. Fsv. ‘Threettir hör väl icke
närmast till vb. thr»t(t)a, utan till ett adj. ’threetter (jfr fsv.
enthreetter ’envis o. d/) eller sbst. thrset(t)a; se härom närmare
under Trätten. Gnöttlern innehåller nog en värbalstam, men
något värb gnöttla har icke uppvisats, ock i alla händelser är
det mycket osäkert, om namnet ursprungligen varit en ia-stam;
x) Ber. iiber die verh. d. k. sächs. ges. d. wissensch. zu Leipzig,
phil.-hist. cl., 46: 129 f.; se äfven Hellqu. Ark. 7: 22 f.
2) Ex. hos Schliiter Die mit dem suffixe ja gebildeten deutschen
nomina s. 76, Falk PBB 14:30; jfr Hellqu. Ark. 7:25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
