Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Öfversikt af sjönamnens bildningssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bima : fht. bero ’björn’, dalm. yma : orre1, ä.-nsv. yxna
’ox-lägg* : oxe o. s. v. samt isl. Dropnir, Glitnir o. s. v., som jag
sökt förklara ur äldre ‘drupaniaR, ‘glitaniaR o. s. v.2 Hit kan
man föra Kvännaren ’Kveepnir : ett fsv. älfnamn "Kvsépa = fno.
*Kveeöa; jfr det analoga under 2 (s. 18) anförda Svinnaren(P) :
‘Svinna = fno. älfnamnet ‘Svinna samt andra där omnämnda
fall. På samma sätt utgår möjligen Visnaren från ett Visa8,
identiskt med det gamla namn å Viskan, som ingår i fsv.
Visu-langer (se Veselången), ock namnet å den närbelägna Valnaren
från det i Vrml. ock Norge uppträdande älfnamnet ‘Vala. I
detta sammanhang erinras äfven om fsv. Temnir, som kan vara
en afledning af ett gammalt namn på Tämnareån, Ottnaren
Gästr. : fno. älfnamnet Otta ock fsv. ‘JEmpnir i i&mpnisholm
: Em, Ämån.
Att i vissa af dessa fall älfnamn ligga till grund, göres
troligt äfven af betydelsen, som stundom bättre passar för åar
än för sjöar.
Ur dessa två källor, älfnamn på -n ock på -a (<- [jfjön),
kan nu ett sjönamnssuffix -nir ha flutit. Dylika yngre
bildningar på -nir äro sannolikt Björknaren (väl blott en bokform),
Eknaren, Måsnaren, hvilka äro härledda af substantiv, ock
Ljus-naren af adjektivet ljus. Dock torde man knappast få söka
något stöd för denna uppfattning i den omständigheten, att de
icke uppvisa omljud i stamstafvelsen. I sitt ofvan citerade
föredrag4 har nämligen Sievers uppvisat, att i nordiska bildningar
på -nir frånvaron af i-omljud är regel, icke undantag, hvilket
nämnde förf. anser — åtminstone stundom — bero på ett
ur-nord. -ner (-anéio- 1. dyl.). Jfr slutligen äfven växelformerna
Snesnaren ock Snesaren.
4. Ett icke obetydligt antal sjönamn har bildats med
suf-fixet -an- (nord. -e). Där fsv. belägg saknats, har den nsv.
formen — märk särskilt namnen på -an, t. ex. Eldan o. d. —
’) Se Hellqu. Ark. 7: 45.
2) Hellqo. Ark. 7: 23. Här må äfven erinras om isl. Svåfnir
(i Helgakv. HjQrv.) : Svåfa (Svava, d. v. b. svavernas) konung.
3) Eller från *Visn; se ofvan.
4) Berichte iiber dio verh. d. k. sächs. ges. d. wissenscb. zu Leipzig,
phil.-hist. cl., 46: 148.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
