Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Öfversikt af sjönamnens bildningssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11. Något sjönamnssuffix g(h) — nu j eller efter tonlös
konsonant k — har väl knappast existerat. I de namn, där ett sådant
synes uppträda, har man att utgå från gamla adjektiv på -ugt
-ig af samma art som sv. dyig, grusig, stenig, isl. saurugr
’oren’ (: saurr) o. s. v. Hit höra Gorjen, Gräsken, Gröcken,
Haljen, Laijen, Maljen, Orjen, Saljen, Skärjen, Soljen, Sälj en,
möjligen äfven Horjen (: ‘harugher, jfr dock fsv. hargh, horgh).
Dessa eller åtminstone de flästa af dem äro ursprungligen svaga
former af adjektiv, t. ex. ‘Gorghe, ‘Grseske, ’Grytke (jfr isl.
vitke : vitugr), ’Halghe, ‘Malghe (: Malghasanda), ’Salghe,
’Skeerghe : gårig (fsv. ’gorugher), ’gräsig, isl. grjotugr o. s. v.
De betyda sålunda ’den gyttjiga, steniga, sandiga, klippiga’o. d.;
jfr 12. I Gorjen, Haljen, Maljen, Saljen ock Säljen har
akcent-förskjutning ägt rum: de uttalas enligt uppgift med akc. 1T
ehuru de ljudlagsenligt skulle ha akc. 2. Skärjen synes ha
båda akcentformerna.
Norska vattendragsnamn, som möjligen uppkommit på
analogt sätt, äro t. ex. älfnamnet Olga, hvarom se Bugge-Rygh
Elven. s. 329, Tyskan anf. arb. s. 339, fjordnamnet ’Vingi anf.
arb. s. 342 samt N6 14: 47 o. a.
Den starka osynkoperade adjektivformen har lemnat spår
efter sig i fsv. Maligxsanda (: ’maligher jämte Malghasanda
(: ’malghe).
Huru dylika vattendragsnamn på -gen (-jen) uppkommit,
visa oss sådana förbindelser som t. ex. fht. Hamariginpah Vid
den steniga bäcken’, svag form af adj. hamarac1; jfr t. ex.
Grycken. Med afseende på bildningen kan man för öfrigt
jämföra de grekiska sjönamnen Bouti*y) Xijavtj i Egypten vid staden
Boutos, ’rXwY) XtpLvy) i Beotien : "Ykri (= uX-yj ’skog’), anförda af
Fick Bezz. Beitr. 22: 75.
12. Suffixet k1 2 (fsv. k) är icke fullt så vanligt i svenska
sjönamn, som det vid första påseendet kan synas. Endast i
följande namn anser jag ett sådant med större eller mindre
sannolikhet böra antagas:
1) Se Kögel PBB 14: 106.
2) Jfr om detta sufflx Hellqu. Ark. 7: 142 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
