Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Öfversikt af sjönamnens bildningssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ren (Bör); inemot slutet af 1500-talet börjar Mälaren erhålla
slutartikel. Jfr gårdnamnen Immen, Matl&ngen ock
Ullevet-tem från 1590, Elsimmen 1628, Swartesången ock Åskawen
1642, samtliga från Vrml. Men de obestämda formerna äro
ännu ganska allmänna: V»ther (1567), Lelång (1587), Lögner
(1603), Imell (1624), Miör (1626); jfr gårdnamnet Empter (1642).
1 Tunelds geografi (1741) äro de suffigerade formerna nästan
allenabärskande1. Emellertid finnas landsorter där de ännu
icke trängt igenom, såsom Dalsland (Bör, Iväg, Le, Lel&ng,
Ärr), jfr vrml. Gla (östg. Glan), västg. Miör (hos allmogen,
jämte Mjörn), smål. Val (jämte Valen), blek. Mie (jämte Mien).
Gårdnamn, hvilkas första led innehåller best. formen af ett
sjönamn, måste sålunda vara relativt unga. Sådana äro
Eldans-näs, Elensås, Gimmened, Lienshyttan, Trästenshult,
Tröntor-pet. Fsv. Karoanshult (1368: Karken) kan utgå från ett
sjönamn Karkan (jfr ofvan).
Om gårdnamn såsom Dunker (vid Donkem), Kalf (vid
Ealfven), L&ng (vid Lången) o. s. v. se afd. IV c slutet.
I vissa fall, såsom Fränen, Solnen, Törnen (jämte Frän,
"Solen, Törn), tyckes — sannolikt blott inom skriftspråket —
best. artikel hafva tillagts två gånger.
l) Om formen Liksdam, som beror på afskrift af äldre källa, se
Likstammen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
