Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Anmärkningar om sjönamnens ålder, utbredning o. dyl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
älsta ordförråd ock ordbildningsprinciper? Så vitt jag kan finna,
har man icke någon grundad anledning att bland våra
älsta vattendragsnamn utpeka något enda, som med
nödvändighet visar hän mot ett icke-germanskt språk.
Visserligen finnas åtskilliga som icke kunna tydas, men äfven
dessa tyckas mig till sin habitus vara goda germanska ord.
Emellertid må uttryckligen betonas, att man naturligtvis
därmed icke erhållit något fullgiltigt bevis för att vårt lands
älsta bebyggare tillhört samma stam eller ras. Det är ju för
det första icke ens säkert, att dessa på stenålderskulturens låga
stadium stående nomader plägade namnfåsta de vattendrag, vid
hvilka de stundom uppehöllo sig; ock äfven om detta var fallet,
har man ju alltid att räkna med den möjligheten, att landets
nya härrar ersatte dessa namn med andra af eget fabrikat eller
åtminstone ombildade dem till större öfverensstämmelse med
sitt eget språk, t. ex. försågo dem med sådana
afledningsändel-ser, som brukade förekomma i deras egna namn o. 8. v.,
hvar-igenom de erböllo en äkta germansk prägel eller åtminstone
förefalla oss hafva en sådan.
Vidare har man naturligtvis att räkna med den
möjligheten, att vattendrag skiftat namn. Att så värkligen ofta
skett, se vi af de i afd. Il, s. 43 f. anförda exemplen. I regel
utgöra emellertid de nya namnen om bildningar af de äldre,
så vida de ej — såsom vid namnbyte af senare datum ofta är
fallet — ersatts med namn sammansatta med benämningar på
någon vid vattendraget belägen gård 1. dyl.
I det stora hela äro emellertid vattendragsnamn mycket
konstanta till sin natur. Så erinra vi oss, att t. ex. de från
romarnas tider bekanta flodnamnen i Tyskland begagnas i den
dag som är1.
Ett vältaligt språk talar i detta hänseende den i slutet af
denna afd. anförda listan på de årtal, från hvilka jag älst
kunnat belägga de svenska sjönamnen, vanligen då såsom
ingående sammansättning med gårdnamn. Äfven en mängd ännu
lefvande namn på värkliga små skogssjöar visa sig ha anor
åtminstone från 1300-talet.
) Jfr Schiitte IF 1.0: 325 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
