- Project Runeberg -  Studier öfver de svenska sjönamnen deras härledning ock historia /
116

(1903-1906) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Anmärkningar om sjönamnens ålder, utbredning o. dyl.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Af de under IV, s. 95 f. uppräknade gårdnamn på -rum,
som bildats af sjönamn, äro de flästa uppvisade från medeltiden
ock ba säkerligen ännu äldre anor.

Tidigast från omkr. 1000-talet äro namnen på -ryd, -rud1 2
o. s. v., af hvilka ett synnerligen stort antal äro sammansatta
med sjönamn.

Från ungefär samma tid härstamma namnen på -boda*,
-måla3, -torp(a)4, af hvilka många måste vara bildade efter
kristendomens införande. Mera osäker är jag beträffande
namnen på -landa ock -tofta, tomta.

Senast från medeltiden ock väl i allmänhet frän dess
tidigare skeden härröra äfven namnen på -bärga, -hestra,
-hylta, -kulla, -lida, -ljunga, -nora, -skeda, -sunda, -vara,
-å8(a). Åtminstone namnen på -vara vågar jag utan tvekan
förlägga till tiden före år 1000. Att å andra sidan bland dessa
senast uppräknade namn, hvilkas senare del syftar på ställets
naturbeskaffenhet, äfven finnas sådana, som tillkommit först
under den kristna tiden, visar t. ex. fsv. Biskop skulla (SD 4: 42
fr. 1341) Uppl.

De sjönamn, som ingå såsom första led i med ofvannämnda
ord sammansatta ortnamn, måste sålunda ba uppkommit före,
många säkerligen långt före den tid, som antagits bilda
gränsen nedåt för dessa namn typer5.

Förutom dessa faktorer har man naturligtvis också att vid
bestämmandet af ett ortnamns relativa ålder taga hänsyn till
beskaffenheten af det grundord, af hvilket det är bildat. Om
detta för öfrigt icke — annat än möjligen i afljudsformer o. d.
— är uppvisat inom de nordiska språken eller uppträder i en

1) Jfr Rygh Indi. s. 10, Norrby Sv. lm. XIX. 4: 12, Hansen
Landnåm 8. 9.

2) Jfr t. ex. Kanukabodhum (SD NS 2: 135 fr. 1409) VstmL.
Martinsbodhum (SD NS 3: 40 fr. 1415) Uppl., af det kristna namnet
Martin.

3) Jfr t. ex. fsv. Swtharamala (so under Sntare* not 2), af det
dock rätt gamla lånordet sntare.

4) Jfr t. ex. de fsv. gårdnamnen Joanstorp, Kyrkiotorp,
Pavals-torp, Staffanstorp, Ysaksthorp o. d. (se SD I, IV, NS I—III Reg.),
Karlsson Sv. fornm.-för. tidskr. 10: 39 ock Norrby Sv. lm. XIX. 4: 12.

5) Om gränsen bakåt i tiden för dessa gårdnamns ålder har ;ag
i allmänhet undvikit att yttra någon ntoning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:40:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hesjonamn/0943.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free