Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ligga bättre för honom, ty den tilltänkta tidningen,
Gazetten, var konstnärligt-litterär. I provnumret
tager han exempelvis Julius Kronberg i försvar mot
anklagelsen för osedlighet, därför att han målat naket. För
skönlitteraturen har han i själva verket just ingen
sympati. Han konstaterar tidens andliga torka, men omtalar
ock ironiskt att en tidning »genom en utsatt pristävlan
kunnat framkalla en hel novell-litteratur — Sverge fick
inom sex veckor 80 nya novellister.... man skulle kunna
tro att ett andligt liv kunde framkallas av 500 kr.».
»Men», fortsätter han, »när nu avguderiet med poesins
idkare blivit avlyst och man kommit till insikt om att ett
häfte av Sverges Officiella Statistik, ett samarbete av
hela nationen, kan ge en klarare föreställning om ett
folks andliga ståndpunkt än en samling elegier
sammanskrivna av en privatperson över en liten sorg, torde man
icke alls behöva klaga över vårt nuvarande tillstånd, då
ju de exakta vetenskaperna hos oss bedrivas med en iver
som står över allt beröm».
De »elegier över en liten sorg» varom Strindberg här
talar voro Edvard Bäckströms. Angreppet, vilket för
resten var mycket orättvist och t. o. m. en smula
hjärtlöst, röjer den motsatsställning vari Strindberg börjat
träda till den poetiska rikning som då härskade i Sverge.
I programsatserna om de exakta vetenskapernas företräde
framför poesin och om de mångas arbete såsom
mer värt än individens sysslande med sig själv
framstår redan 80-talets Strindberg fullt utvecklad. Men
dessa satser äga ock en vidare innebörd. Sverges
väldigaste och mest världsfrejdade diktare är också den,
som skarpast satt hela det skönlitterära författeriets värde
i tvivelsmål.
För övrigt syns det att tidningen utgives av en lärd
man. Han meddelar exempelvis vilka svenska tidningar
tidigare kallats Gazetten. Bland dem var ironikern H.
B. Palmérs, vilken blott, upplyser Strindberg, utkom med
ett enda nummer, just detta vart även hans egen Gazetts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
