Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samman och peka finger åt sin hjälpare. Likväl är det de
röstberättigade som sätta reformatorn i gapstocken, från
den rösträttslösa massan förnimmes åtminstone någon
opposition, och kraftigare än någonsin förr antydes att
den oppositionen torde bli ljudlig nog, när tiden är inne.
Redan i Gillets Hemlighet omtalades folket,
vilket man aldrig fick se, som en hotande mäktig mängd,
den där ännu blott viskade. Här har viskningen blivit
ord fast ännu ej handling.
Liksom i flera föregående stycken spelar i Lycko-Per
fadern en viktig roll. Han är en förtryckare, men
bakom hårdheten skymtar dels kärlek, dels lidande. Även
här förhärligas kärlekens frälsande makt i en ton av
enkelt ödmjuk lycka. Dock nämnes även här ett ord om
äktenskapets pina — en kvinna, som trampade på ett
hjärta i tjugosex år. Men det är ej Per som erfar
detta utan fadern; lidandet förläggs alltså till det
förgångna.
Lycko-Per är ej format som ett regelrätt drama.
Det utgör en rad av fritt skiftande scener med blott
huvudpersonen som enande länk. Eljes komma och gå
personerna utan vidare, och ofta uppträda de blott i en
enda scen eller akt. Lika fritt växlar sceneriet och
händelsestoffet. Denna diktningsmetod passar Strindberg
mer än någon annan. Han hade, på verklighetens område,
redan använt den i Röda Rummet, men den gör
sig naturligtvis bättre i ett fantasistycke. Den passar
hans uppfattning, som var så snabb, snabb att fästa sig
vid en sak och snabb att ila till en annan, den passar
hans känsla, som var lika snabb att väckas som att slockna
men dock envist behöll sin inre enhetlighet, uttryckt hos
den i varje scen återkommande och innerst sig själv
städse lika huvudpersonen.
Sagospelet uppfördes på Nya (nu Svenska) Teatern,
där vid denna tid under Ludvig Josephsons driftiga
ledning flera Strindbergsstycken uppfördes, vilka voro
Dramatiska Teatern för hårdsmälta. Bland annat gavs där
1881 Mäster Olof, prosadramat, med Emil Hillberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
