Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
endast den vetenskap, som gör mänskligheten verklig nytta,
särskilt naturvetenskapen och ekonomin, såsom de företräddes
av Linné, Berzelius, Agardh, Sven Nilsson m. fl.
Han finner konsten ofantligt överskattad, så snart den
söker sitt mål i sig själv och ej blott skänker skönhet åt
de nyttiga tingen. Inom skönlitteraturen beundrar han
Rousseaus lärjunge Thorild men ej gustavianerna såsom
Leopold, vilka han finner utländskt sinnade och
förkonstlade, ej heller de, som han tyckte, dunkle och
litteraturöverskattande romantikerna såsom Atterbom. Mot
Geijer är han helt naturligt snäv, då hela arbetet är en
stridsskrift mot dennes historiska och nationella uppfattning;
han giver ock den store mannen betalt för den möda
dennes verk kostat honom i Uppsala genom en besk
kritik av den frejdades stil. Tegnér däremot ägnar han,
ehuru under reservation mot hans kungachauvinism,
numera en varm beundran. Ingen andens storman prisar
dock Strindberg med sådan omisskännlig sympati som
nykterhetskämpen och litteraturhistorikern Per
Wieselgren.
Arbetet röjer god blick för sociala förhållanden. Med
livlig medkänsla tecknar Strindberg fabriksarbetarens
bundna ställning under 1600-talet och även senare. Men
hans idealmänniska är dock bonden, vilken ju lever eller
åtminstone levat och kan leva ett friskt liv vid naturens
kraftkälla utan att få sin harmoniska utveckling förstörd
genom arbetsdelningens ensidigheter. Bönderna tager
han ständigt i försvar ej blott mot kungar, herrar och
ämbetsmän utan även mot stadsborgarena. Deras
politiska krav och likaså deras sociala gör han nästan hela
verket igenom till sina, detta dock endast därför att han
sätter dem som liktydiga med frihetskraven.
I kvinnofrågan är hans program: ingen kvinnoförgudning,
intet galanteri utan sund, lidelsefull kärlek;
självständig personlig verksamhet för kvinnan, utan
åsidosättande av husmoderns och makans plikter.
Hur starkt än det sakintresse var som framdrivit
Strindbergs kulturhistoriska forskningar, så kan man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
