Strindberg. En ledtråd vid studiet av hans verk / 223 (1921) Author: Erik Hedén Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alltså med antikt motiv, skrivet på fri eller snarare
söndersliten vers, en gudatrotsares och kvinnohatares cyniska
och hjärtskärande bön om gudarnes nåd, icke för sig
men för barnen.

Strindbergs barn i hans första äktenskap (Karin, Hans, Greta).

Det förnämsta uttrycket för hans stämning efter
skilsmässan är sagospelet Himmelrikets Nycklar,
skrivet 1891—92 [1]. Det är delvis skrivet på vers, en fritt
behandlad vers men vilken Strindberg tydligt mödat sig
att göra skön. I allmänhet är det styckets, sympatiska
personer som (dock ej alltid) tala vers, medan de
osympatiska mestadels få tala prosa eller någon gång dålig vers.
Stycket är uppbyggt som en rad fria scener, symboliska
episoder i huvudpersonens liv. Till byggnad och i viss
mån till åskådning — i sitt förakt för den stora världen
— liknar det Lycko-Per; just därigenom
framträder dubbelt dess tungsinne och trötthet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>