Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öde till bakgrund och röra sig om hans eget problem,
men de göra detta vida mindre direkt och enbart än Till
Damaskus, de röja — och det är ett hälsotecken —
mera sinne för livet och skönheten men mindre
självspegling.
Det första av dessa Advent, skrivet senhösten 1898,
kallas av författaren mysterium, d. v. s. det är hållet i
medeltidsstil. Det är ock rikt på fantastiska scener,
dubbelgångarscener, spökscener och framför allt
helvetesscener, på fantastiska personer och på järtecken: de onda
skrämmas genom bultningar och dylikt som en gång
skrämt Strindberg själv, för de goda sjunger en
guldfågel, medan en solkatt, en halvmedvetet naiv symbol för
ljuset, skrämmer de onda och gläder de goda. Medeltidsandan
framträder ock däri att Pan, naturens, livsglädjens
och Antikens gudomlige representant, nu blivit Fan, medan
däremot skådespelet utmynnar i en latinsk kyrkohymn
till Gud och Frälsaren.
Av styckets personer äro de gamla helt onda: lagmannen
och lagmanskan företräda girighet, hårdhet, orättrådighet,
självrättfärdighet. De medelåldriga få under tålig
väntan på bättre tider lida oskyldigt, ehuru icke alltid helt
oskyldigt — särskilt gäller detta en av dem, helt naturligt
för övrigt, då han är djävulen, vilken här uppträder
som botgörare och som rättvis straffare. Han straffar
lagmannen och lagmanskan med stränghet men ock med
hopp om förlåtelse, när själen tillräckligt länge luttrats av
lidandet. Helt goda äro barnen; till dem, när de äro
olyckliga, kommer Vite Kristus, Adventets Kristus, varom
Strindberg talar i Legender, med tröstens och
glädjens budskap.
Stycket bjuder alltså, som ett medeltidsdrama bör göra,
både på lagens stränghet och evangeliets ljuvlighet. De
barn som få röna ljuvligheten bära samma namn som
Strindberg gav sina egna barn i Till Damaskus.
De gamla åter, som drabbas av strängheten, hava flera
drag gemensamma med hans andra hustrus släktingar.
Då Strindberg åtminstone i viss grad visat sig uppskatta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
