Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hon tänker på honom, hör hennes andedräkt, mottager
hennes kyss. När hon sedan förlovar sig med en annan,
får denne liksom i Fordringsägare via henne den
förste mannens drag och måste liksom Adolf i nämnda
stycke gå under — eller ock måste kvinnan eller den
förste mannen gå under.
Liknande tankar om älskandes sammanlevnad trots
skilsmässa i rummet, medels Tesla-strömmar, uttalas i Blå
Boken. Likaledes förklaras genom kroppsliga, av anden
vållade verkningar den ur vanlig synpunkt omotiverade
motvilja, ja avsky som en människa kan ingiva en annan.
Så förklaras vissa mord; hemliga onda tankar hos den
mördade kunna ha drivit till mordet. Man erinrar sig
novellen En Brottsling i Skärkarlsliv.
Denna motsvarighet mellan det yttre och det inre
(Svedenborgs korrespondenslära) är det som ligger till grund
för poesin. Därför är ock den bildrike Tegnér numera
för Strindberg en vida större skald än den av honom på
1880-talet över alla andra beundrade Runeberg.
Man ser här i ett typiskt fall hur Strindbergs
konstnärslynne påverkar han religiositet. På samma sätt även
eljes. Som konstnär måste han tänka sig världen framgången
ur en Skapares vilja, i frihet, skönhet, ändamålsenlighet.
Men å andra sidan måste han, emedan han
dömer Gud efter sig själv, tänka sig den personlige
Guden som en lidande, ty vad måste den icke lida vilken ser
all den ondska varav Strindberg, som dock lidit gränslöst,
blott ser en del?
Denna ondska får ej lidas utan att man ingriper
däremot. Straff på brott måste följa. Även
tankesynder måste straffas, emedan de ju äro kroppsligt
verksamma. Livet är överhuvud, hävdar Strindberg här
som i Världshistoriens Mystik, rättvist.
Att till exempel ej Columbus fick giva namn åt
den nya världsdel han upptäckt utan Amerigo
förklaras dels av att den senare i motsats mot den förre
upptäckte Amerikas fastland, dels av att Columbus var
övermodig i sina krav men Amerigo möjligen en hygglig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
