Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
någon bronsålder i Sverge. Han jämför sig med Olof
Rudbeck, dock anser han sig försiktigare! Han klandrar sig
själv, därför att han varit för klanderlysten mot Rudbeck
i Svenska Folket. Han citerar på nytt den i
Svenska Folket så varmt prisade Per Wieselgren, vilken
liksom Strindberg jämnställt svenska och grekiska. Han
vill nämligen alltjämt liksom i Blå Boken giva svenskan
klassiska anor. Detta är »Svenska språkets riddarhus».
Men han stannar ej vid grekiskan. Han anser att
Balkanhalvöns folk, även hellenerna, och dessutom romarne
egentligen härstamma från Palestina.
Ty hebreiskan är nu för honom det högsta av alla språk
och alla andras moder. Därför tror han t. o. m. att
indianerna, vilkas språk han nu även börjat studera, voro
Israels förskingrade stammar. Han återupptager ock, men
nu på sin ålderdoms flyktigt fantastiska sätt, sina studier
över Kina och utsträcker dem till Japan. Han uppfinner
två eller tre utvandringar från Hellas och en från Kanaan
till Kina samt framställer liknande synpunkter om Japan.
— Man ser att liksom Strindberg fordom ville låta alla
grundämnena uppgå i ett enda urämne, så vill han nu
återföra alla språk till ett urspråk. På samma sätt vill han
i artikeln Svenska Förskriftens Stilar [1],
julen 1911, tydligen visa att alla alfabet äro släkt, liksom
alla språk och, tillägger han uttryckligen, alla folk —
varav han sluter att folken ej böra förgöra varandra.
Sina språkfunderingar har han sammanfattat i en rad
böcker nämligen Bibliska Egennamn med Ordfränder
i Klassiska och Levande Språk (Bonnier
1910), Modersmålets Anor, Svenska
Ordfränder i Klassiska och Levande Språk (d:o),
Världsspråkens Rötter (Bonnier 1911) samt Kina och
Japan, Studier (Björck & Börjesson 1911) och
slutligen Kinesiska Språkets härkomst, två samlingar,
utgörande bilagor till föregående arbete (Björck & Börjesson
1912).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
