Strindberg. En ledtråd vid studiet av hans verk / 452 (1921) Author: Erik Hedén Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

direktör, men efter en telegrafisk vädjan från den sjuke
diktaren gav Ranft med sig.

Hans anhöriga voro samlade kring hans sjukbädd. En
kväll satt hans äldsta och mest älskade dotter Karin hos
honom. Då tog han Bibeln, som låg på nattduksbordet,
tryckte den till sig med båda armarne som en mor ett
litet barn, slöt ögonen och sade mycket tyst: »Allt är
försonat».

Strindbergs begravning. Studentkortegen.

På kvällen den 13 maj lättade plågorna för en stund.
Den döende smekte sin dotter Greta och tackade henne
med orden: »Kära Greta!» Snart kommo smärtorna
igen, och det sista dygnet vart det plågsammaste av alla.
Tisdagen den 14 maj kl. ½ 5 e. m. kom slutet.

Strindberg hade i sin sista vilja förbjudit att hans döda
kropp finge visas för andra än de närmaste. Han ville
ligga på Nya Kyrkogården »men icke i de rikas kvarter
på fåfängans marknad».

I riksdagen erinrade båda kamrarnes talmän om den
bortgångne. Presidenten Ivar Afzelius i Första

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>