Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tegnér har ikke i alt skrevet mere end Strindberg efterlader av
ypperlige Ting. Og hans prosa som vist nok er det bedste Svensk,
der nogensinde er skrevet, staar i Höjde med Tegnérs
skönnest klingende Vers.
I Finland synes han märkligt nog ha slagit mer an på
den finskspråkiga ungdomen än på den svenskspråkiga.
Visserligen ha rätt få av hans arbeten översatts till finska,
men enligt Verner Söderhjelm är han jämte Fröding den
svenske författare som den finskspråkiga ungdomen helst
läser i original.
I Frankrike har han också väckt ett stort med tydligen
ganska sporadiskt intresse. Hans död uppmärksammades
emellertid allmänt i den franska pressen. Bland
annat skrev P. Méaly i teatertidningen Comoedia:
»Strindberg är på en gång Balzac, Darwin, Dickens,
Victor Hugo, Spencer, Zola och Nietzsche och har dock
alltid förblivit sig själv». Professor Paul Verrier i
Sorbonne skildrade Strindberg som en representant för det
svenska lynnets blandning av mystik och heroism; hans
mystik är ju omisskänlig, men även heroismen finns,
nämligen i hans kamp mot samhället. Emellertid konstaterade
Verrier att Strindberg ej vid sin död var lika väl
känd i Paris som för en del år sedan. Ett av skälen
därtill antyddes av J. Arren i tidningen L’Éclair:
»Strindberg gör», säger denne, »på den romanska rasen ett
intryck blandat av beundran och obehag; det finns i hans
verk en typiskt skandinavisk oordning». Ett annat skäl
till fransmännens kylslagenhet mot honom har naturligtvis
varit hans kvinnohat. De ha ej kunnat förstå hans
ihållande och oblidkeliga krig mot de varelser vilka, för
att citera en av hans franske minnestecknare, »man måste
älska, även när man förbannar dem». Av hans böcker
ha — frånsett nu dem han ursprungligen skrev på
franska — flera genom översättning gjorts tillgängliga för
den franska allmänheten, dock långt ifrån alla, ej ens alla
hans skönlitterära.
Italien började först senare intressera sig för
Strindberg. Dock blevo under hans senare år flera av hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
