Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mycket värderikt har som synes ej Strindbergs
hemland åstadkommit till utforskande och begripande av
hans verk. I sin mån vittnar detta om hans verks
väldighet; man har icke vågat sig på det. Men det vittnar
ock på ett beklämmande sätt därom att han är alldeles
för väldig för sitt folk.
Strindbergs diktaröde i Sverge efter döden vittnar även,
liksom så mycket annat i nuets svenska kulturliv, om en
stigande andlig förflackning. Hans dramatik har i
främsta rummet drabbats av det teaterns förfall som
biografkulturen medfört. Hans dramer ha på senare år givits
förvånande litet och, när de givits, ingalunda gått
synnerligen bra. Enda ljuspunkten i allmänhetens hållning mot
Strindberg är den iver varmed han studeras i arbetarnes
studiecirklar. Icke häller hos dem studeras han lika
mycket nu som strax efter hans död, det kan ju icke väntas,
men han är alltjämt den hos dem mest läste författaren.
Ett förargelsens och ett stridens tecken har Strindberg
förblivit även efter sin bortgång. Men om ett är
man ense: han är ofrånkomlig. Kritiken må gilla honom
eller ej, den måste räkna med honom, som man räknar
med sommarens åska och vinterns storm, vare sig man
gillar dem eller icke. Allmänheten må vända honom
ryggen eller ej, den saken rör blott dess eget öde och rykte
men icke Strindbergs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
