Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett sannolikhetsbevis för denna sinnessjukdomens i viss
mening onödvändiga karaktär ligger däri att
Strindberg till sist, trots återfall och alltjämt förblivande
rubbningar, lyckades återvinna känslan och erkännandet av
friskhet. Att han icke tog sitt liv var, säger han själv,
intet bevis på mod. Men att han lyckades ur Inferno-provet
rädda sitt andliga liv, ja, ur diktarsynpunkt sett, sin
andliga hälsa, det är ett dåd som i vart fall ingen svensk
av sinnessjukdom hotad diktare gjort efter.
*
Man har framhållit religionen som den makt vilken
gav Strindberg lugn efter hans sinnessjukdom. Detta
är riktigt. Men man kan ej obetingat påstå att religionen
kom som någon läkebot för hans hjärtas förkrosselse.
Förkrosselsen synes han tvärtom med stor svårighet och
med tvivelaktig framgång ha tvingat sig till, därför att han
kände den vara ett villkor för den religion han av andra
skäl tarvade. Snarare behövde han religionen för att kväsa
sin storhetskänsla, för att hindra den från att växa till
ett övermått som sedan slog över i sin motsats. Men
framför allt behövde han religionen som skyddsmedel mot
förföljelseidéerna. Han ville (som man ock anmärkt) hellre
förföljas av himmelska makter än av jordiska; ty han
trodde sig, trots all hans skräck för straff från ovan,
kunna komma bättre ut med de förra än med de senare.
Men om alltså religionen gav honom kraftig hjälp mot
sinnessjukdomen, så får man ej heller glömma den roll
dess motpol i hans själ, fritänkardraget, spelade vid hans
räddning. Det var visserligen detta som under slutet av
80-talet hjälpte till att driva upp hans självkänsla till
något så hejdlöst och så bristfärdigt. Men det var ock
detta som höll hans kritik vaken t. o. m. under den värsta
tiden och därigenom räddade honom från att helt bliva
sina tvångsföreställningars rov. Det var också detta drag
som under de följande årens långa kastningar och
själsstrider hindrade honom från att bliva en religiös hysteriker
eller kanske snarare en religiös förföljelsemonoman. Det
var till sist detta som åstadkom att hans levnadsaftons
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 06:41:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hestrindbg/0497.html
