Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på själens odödlighet, ja i viss grad även den obestämda
metafysik som 90-talets stormän mer eller mindre
kommo att omfatta står lika mycket i strid med den
vetenskapliga världsbilden som tron att den personlige guden
talar till människan genom blixten på himlavalvet och
kolen i kakelugnen. Vetenskapens världsbild utgiver sig
själv ej för ofelbar, men kastar man den, kan man lika
väl godtaga den sistnämnda föreställningen som de
förra. Det är sant att Strindbergs religion var på en
gång hemskare och petigare, att den mer öppet sysslade
med honom själv än den gängse moderna i dess kristna
eller okristna skiftningar. Men den präglades ock av
ett helt annat allvar. Den var ej skapad enligt individens
behag utan trängde sig tung och manande på honom
med eller mot hans vilja. Den svävade ej uppe i en
sympatisk allmännelighet, där man helt bekvämt kunde
taga eller släppa den, utan var direkt, levande,
personlig. Den hade framför allt ett hårt och otrevligt grepp
på samvetet.
Näst religionen eller ännu mer var kärleken avgörande
för Strindbergs liv, för hans själs hälsa eller sjukdom.
Också den avtäckte i hans själ två i yttersta grad
tillspetsade motsatser samt dessutom en oändlig rad
mellanlägen.
På Strindberg om någon synes Freuds teori passa in
om moderskärleken som all könskärleks upphov. Hans
liv ter sig såsom en enda fåfäng sökan efter den ömma
och förstående moderskärlek som han ej fick men
längtansfullt krävde i sin barndom. Ingen har
lovsjungit kvinnan-modern varmare, ingen med sådan frihet
från inlärda och vedertagna formler som han. Men när
han trodde sig älska den enkla, goda, husliga, moderliga
kvinnan och henne ensam, var han, såsom han ock ibland
anade, offer för ett självbedrägeri. Han krävde även
en sinnesretande kvinna; det idealet kan ju för en tid
och på visst sätt förenas med det nyssnämnda. Han
krävde vidare en kvinna som han kunde dyrka; detta
begär har man ju ock sökt förklara ur barnets dyrkan
av sin moder. Men icke nog därmed. Han krävde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
