Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bråck.
Bråck är en mycket utbredd, bland män oftare än
bland kvinnor uppträdande åkomma. Av 100 personer
lida i regel 2 å 3 av bråck; i Sverige med dess c:a 6
mill. innevånare finnas sålunda 120,000 å 180,000
bråcksjuka. I det följande komma de vanligast
förekommande bråckarterna, deras uppkomst och bekämpande
att i korthet beskrivas.
De olika bråckarterna.
Dessa uppkallas efter namnen å de ställen på
kroppen varest de förekomma. De äro: ljumskbråck,
bukbråck, lårbråck, navelbråck, scrotal- eller pungbråck.
De kunna vara höger-, vänster- eller dubbelsidiga;
storleken varierar mellan en ärta och ett barnhuvud.
Ljumskbråck.
Ljumskbråcket är det oftast förekommande av alla
bråckarter. Till ljumsktrakten räknas den del av
bukväggen, som löper från höftbenet till könsdelen ungefär
i vecklinjen, som iåret bildar mot bålen vid böjning.
Det finns dubbelsidiga (se fig. 19), vänstersidiga (se fig.
20) och högersidiga (se fig. 21) ljumskbråck.
Ljumskbråck bliva för det mesta endast valnötsstora. I
sällsynta fall kunna de bli så stora som en knytnäve. Om
man försummar ett ljumskbråck, så sänker det sig ned
i pungen och åstadkommer ett pungbråck eller
scrotalbräck (se fig. 22—24). Denna bild visar, vilket omfång
ett sådant scrotalbråck kan få.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
