Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En strimma af maj sol.
Lyktad är vintern.—Gen om vä rkstadens fönster,
kastad tillbaks från det motsatta hus,
tränger af lifvande majsol en strimma,
kommer det hvirflande dammet att glimma,
gjuter sin glans öfver värktyg och mönster,
öfver mig själf och min lappade blus.
Länge hon dröjer dock icke härinne,
glider snart sakta tillbaka igen;
hinner dock först både tala och sjunga,
skingra ett ögonblick tankar så tunga,
tända en växande brand i mitt sinne,
blifva mig kär som en uppriktig vän.
Tjusande, lockande, mäktigt hon talar,
ack, om den nyfödda, solkysta vår,
hur i hvarendaste skrefva och backe
vintern för våren fått böja sin nacke,
huru det sjuder på bärg och i dalar,
allting i frihet mot blomningen går.
När så bon svinner igen från min ruta,
värkstaden syns mig så dyster och tom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
