Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rättelser än från ett, än från ett annat håll, om hans
penningtransaktioner och yärfningar. Räkenskap affordrades honom
hösten 1543; då han ej kunde afgifva någon
tillfyllestgörande redovisning, skildes han från ämbetet, och den
hög-farande ministern lyktade sina dagar efter ett långvarigt
fängelse, så förgäten, att man ej ens med full säkerhet
vet när.
Så slutade experimentet med “kejsarlag“ och storpolitik
i Sverige. Den förra hade utom allt annat kräffc
förutsättningar, som riket då för tiden saknade och icke på
länge fick: ett skoladt ämbetsmannastånd eller en klass af
jurister, sådan som mellersta Europa sedan länge ägt. Efter
hand återvände det här till det gamla, men alldeles
spårlöst försvunno ej organisationsförsöken. Vi hafva denna
tyska tid att tacka för de i Sverige välbekanta termerna
ständer, riksdag, ståthållare, hofkansler, hofråd m. fl. Den
s. k. politien vardt från den tiden en viktig uppgift för
staten. Ordnandet af rättskipningen påverkade effcertidens
försök på detta område. Den omorganisation, som
kammarverket fått i början på 1540-talet, blef grundvalen för
finansförvaltningen under framtiden. Och betydelsefullast
af allt: ur den tyska periodens politiska tankar och
sträfvan-den framgick närmast den epokgörande förändringen i
Sveriges statsskick, som betecknas af arfföreningen i Västerås
1544. Utkasten till densamma äro på tyska, och dess text
är intet annat än en dålig öfversättning till svenska från
en lika dålig tyska. Det är bekant, att den svenska
högadeln icke heller såg denna förändring med någon
förtjusning. Till den tyska perioden gå ock tillbaka de närmare
planerna till furstendömens utdelande bland de yngre
konungasönerna.
Af tyska kanslerer hade emellertid Gustaf Vasa fått
nog. Han lämnade till och med hela ämbetet obesatt.
Äfven den kyrkliga nydaningen ägde ej länge bestånd. Väl
bibehöll konungen hela kyrkostyrelsens trådar i sina händer
och ville ej höra talas om någon definitiv kyrkoordning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
