Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beder jag flitig med alle,
Ehuru jag hafver eder förestått,
Att I hålle mig thet till gode och godt,
Och om något godt uträttedt är,
Thet hafver Gud gjort, vår fader kär.
Honom tacker therföre af allt hjärte,
Af hvilken allt godt kommer med rätte,
Men om något fel hafver varit
I regementet, som är framfarit,
Så att allting är ej drabbadt så rätt
Och så väl, som sig borde thet,
Då vill jag gärne bedes före,
Göret för Gud, I mig thet höre,
Och mig thet förlåte af hjärtet
Och ej till onde hafve tillmätet.
Dock skall Gud vare mitt vetne ther till:
Thet är ej skedt, jag nu bekänne vill
Af arghet eller motvillighet
Utan af människlig svaghet,
Att jag icke hafver kunnet
Göret bättre än nu är befunnet.
Någon tid efter riksdagens slut, den 29 september,
afsomnade konungen efter en kristlig dödsberedelse, och ett
par månader senare satte sig det stora sorgetåget i gång
för att från Stockholm föra till Uppsala Gustaf Vasas och
hans båda aflidna drottningars lik. Åtta dagar förut och
åtta dagar efteråt ringdes en timme hvar dag i alla
Sveriges kyrkor. Först tågade en fanika knektar. Därefter
fördes konungens egna hästar. Så följde hela skolungdomen
eller djäknarne, 200 till antalet, och det talrikt församlade
prästerskapet, 450 stycken, sjungande psalmer. Djäknarne
vände tillbaka vid stadens slut, men prästerskapet följde
med, vakande turvis hvar natt tre biskopar och 30 präster
i kvarteren. Efter dem följde fyra härolder och därpå 24
ryttare med Sveriges landskaps vapen. Så kommo några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
