Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två fångar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_TVÄ FÅNGAR_
Han skyndade förut upp till den enkelt vitstrukna
vindsvåningen och öppnade sista dörren i den långa
korridoren, varifrån utträngde en sval, men instängd
luft. Rummet såg ut att vara bebott mycket sällan;
endast vid särskilda tillfällen, såsom fest- och
marknadsdagar, voro alla rummen på "Tre hjälmar"
upptagna. Men sedan nu de båda fönstren blivit
öppnade och nattfjärilar och annat kryp jagats ut från
tagelkuddarna i den lilla soffan, föreföll rummet visst
inte så otrevligt som vid första påseendet. Under det
långt framskjutande taket hade man utsikt över
torget, den gamla kyrkan och det lilla slottet där borta
på kullen mellan de höga träden. Här uppe slapp man
också höra bröllopsgästernas klingande med glasen och
leveropen och kunde vara säker om sin nattro.
Husdrängen fann till sin belåtenhet, att den resande icke
tycktes ha något att invända. Han ställde undan
kappsäcken och försvann för en stund, men kom snart
tillbaka med ett krus friskt vatten, som han satte på den
lilla vitmålade kommoden. Städerskan kunde för
tillfället ej komma ifrån där nere, underrättade hein; hon
hade fullt upp att göra med att tvätta av och ställa i
ordning, då balen strax skulle börja. Såvida fröken
ej hade något vidare att befalla, ville också han gå
ned igen. Han såg så knipslug ut, då han sade detta,
att man tydligt förstod, att en av de där inte riktigt
tömda oräknade champagneflaskorna stod där nere
och väntade på honom. Damen skakade blott på
huvudet och vände sig så mot fönstret. Även sedan hon
blivit ensam, tänkte hon varken på att taga av sin
lilla svarta hatt med de urblekta banden och
söndertrasade blommorna eller att befria sina händer från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
