Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två fångar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<i a»
_TVÅ FÅNGAR_
människor, som böja sig under oket. Vissa saker lyckas
blott, när man icke är vid -sitt fulla förstånd. Men
frukta intet I Se, jag lämnar er fullt i frihet," — han reste
sig upp från golvet — "avgör nu själv I Klockan
halv ett kommer nattåget, vi kunna i morgon bittida
vara i Leipzig, i morgon afton i Hamburg. Våra pengar
har jag på mig, allt annat kan fås under vägen. Ni har
ledighet på obestämd tid, jag på en vecka; förr söker
ingen efter oss. Kom! Jag ser, att ni inte packat upp
ens, så mycket bättre. Inom en timme kunna vi vara
på väg ut till friheten."
"Jag hindrar er icke," svarade hon tonlöst. "Gör,
vad ni kan svara för; jag önskar er lycka på resan! Jag,
— kan ni tro, att jag kan taga mina plikter lika lätt
som ni? ’När två göra ett och samma, är det icke mer
ett och samma,’ har jag någon gång hört sägas. Ni är
lättsinnigare än jag, kanhända skall ni därmed komma
längre; men jag kan icke göra mig annorlunda, än jag
är, icke numera åtminstone. Trycket har för länge sedan
berövat mig all spännkraft; jag är småaktig och
betänksam, jag skulle vara som en blytyngd på era fötter;
alltid skulle något inom mig säga: du är icke skapad till
att flacka världen runt som en zigenerska, du är en
stackars småstadsbo, och blott som en sådan hade du bort
leva; vad vill du i Amerika? Ingenting annat har du
lärt, än att bära dina bojor, och nu längtar du hem till
ditt fängelse — och det sker dig rätt!" Hon hade gjort
sig helt och hållet lös från honom, gick fram till fönstret
och drog ett par djupa andedrag ut i natten. Därpå
vände hon sig åter hastigt om.
"Är ni här ännu? Har ni inte förstått mig? Där ser
ni, hur litet vi båda passa för varandra. Kan ni tilltro
. . 61 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
