- Project Runeberg -  Valda noveller /
66

(1928) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Arvid Ragnar Isberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två fångar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PAUL HEYSE

var det för viktigt med det där gamla skräpet? En
flyttfågel byggde sitt bo överallt, när det behövdes,
och släpade inte halmstråna med sig över havet.

Efter detta yttrande väntade han utan tvivel, att
hon nu skulle komma till huvudsaken och låta honom
höra sitt beslut; betänketiden var ju nu tilländagången.
Men hon tycktes ej höra på hans anspelningar, pratade
om helt likgiltiga saker, och då de helt oförmärkt
kommit ut ur staden Och närmade sig ett litet värdshus,
som låg emellan slottsberget och floden vid foten av en
rad skogklädda kullar, föreslog hon, att de skulle äta
middag tillsammans i trädgården där, vilken var henne
väl bekant sedan gammalt. Värdshuset hade på den
tiden varit berömt för sitt goda kök och troligen ännu ej
förlorat sitt gamla rykte.

Han var med om allt, som hon önskade och ville.
De tycktes ha bytt roller med varandra under natten;
han hade blivit skygg, hon full av tillförsikt och
företagsamhet. Ingen av dem förlorade på detta byte.
Honom klädde hans milda, ungdomliga uppsyn med
ögonen glänsande av dämpad eld bättre än den
upphetsade, äventyrliga hållning, som skrämde henne i går,
och lätt kan man förstå, att hennes ansikte genom hen
nes glada, så länge återhållna skratt skulle synas
föryngrat, ja, nästan älskligt.

Så gingo de in i den ännu folktomma trädgården,
valde sig en av de skuggigaste bersåerna och beställde
middag av värden, som icke riktigt visste, vad han
skulle tro om det sällsamma paret. Det var mycket
varmt, och rosorna spredo en stark doft. Hon hade
avlagt sin hatt, och han såg nu, då flätorna hängde
ned på ryggen, hur fint format hennes huvud var.

: 66 :

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heysenov/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free