- Project Runeberg -  Valda noveller /
124

(1928) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Arvid Ragnar Isberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I greveslottet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PAUL HEYSE

som liknade en borste, samt en vacker sadel; på den
fick då junkern följa honom till skogen, och de redo
ofta halva och hela dagar bort på besök i grannskapet,
där junker Ernst alltid var mycket omtyckt av alla.
Men vågade någon tala om, hur mycket han liknade
sin mor, blev greven genast misslynt. I allmänhet
talades aldrig om grevinnan, och hennes porträtt i
kroppsstorlek hängde i ett rum, som ej mera
begagnades. Blott junkern gick då och då dit och höll det
mycket kärt, och jag måste berätta honom mycket om
den avlidna. Men kan ni tro, att han aldrig talade
med greven om sin mor? Han var så klok och hade
längesedan insett, att icke ens döden fört föräldrarna
närmare tillsammans. Också kunde han rätt väl
märka, hur på godsen i grannskapet de muntraste och
stoltaste sköna damerna — ty på den tiden fanns det ännu
många skönheter här i trakten — allra mest slogo an på
greven, och hur denne skämtade med dem alla och
var en helt annan än här hemma. Det stämde föga med
vad han hört om sin mor. "Stackars barn!" tänkte jag,
"bara du inte till slut får en styvmor, som passar ihop
med din far." Men så såg det alldeles icke ut. I
grannskapet lade man ut sina nät förgäves, och småningom
hette det allmänt, att greven ej ville avstå från sina
kärleksförbindelser i Paris, där han mestadels
tillbragte vintern, samt att han icke tänkte på något nytt
äktenskap. Om något sådant hade junkern ej någon
aning. Han var oskyldig som en flicka, och till och
med monsieur Pierre, den avskyvärda människan, som
då var kammartjänare hos greven och roade sig med
att göra varje ärbar flicka förlägen med sitt
oanständiga tal, låtsade vara själva sedligheten inför junker
===== 124 1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heysenov/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free