Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Början och slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAUL HEYSE
Men därtill är tid i morgon; ty månen, på vilken jag
hade räknat i och för återfärden, kommer inte fram,
tycks det, och man logerar förträffligt på
gästgivar-gården."
"Valentin," sade den sköna frun, "ni vet, vad ni
lovat."
"Nu hör ni, doktor, hur jag blir påmind om ett
löfte I Jag måste beklaga mig, Eugenia, att du inte
håller ditt löfte till mig. Har du inte, som billigt är,
lovat att säga d u, om vi också ej ännu ha druckit
duskål formligen?"
"För detta finns råd," ropade doktorn. "På bordet
står visserligen bara vinmust, men i källaren. ."
"Bespara er mödan, gamle vän! Är ej musten av
vin så söt, ogenomskinlig och berusande som
ungdomskärleken? Hon, som sitter där framför er, doktor, har
sannerligen varit min idol alltsedan den tid, då jag
sprang omkring med min studentväska, och om livet
under tiden skilt oss åt, så rostar ej gammal kärlek,
säger folket, och folkets röst är Guds röst. Och
därför vilja vi icke i något annat än i vinmust besegla det
heliga d u. Slå i, doktor!"
Han hade sprungit upp och trädde nu med två
fyllda glas inför Eugenia. Hon satt, glödande över hela
ansiktet, kvar på soffan med nedslagna ögon. Jungfrulig
förvirring låg på hennes läppar, hon försökte tala, men
lyckades ej få fram ett ord. Mekaniskt tog hon glaset.
Men han knäböjde framför henne, trädde sin arm
under hennes på äkta studentvis och tömde glaset.
Därpå bortkastade han sitt eget och kysste henne på
munnen, utan att hon ens vågade se på honom.
"Det är rätt så," sade doktorn, "och ni behöver ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
