- Project Runeberg -  Valda noveller /
291

(1928) [MARC] Author: Paul Heyse Translator: Arvid Ragnar Isberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kleopatra

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



KLEOPATRA

stegen närma sig över mattan och stanna, som det
förefaller mig, framför förhänget, liksom för att lyssna,
om man kunde vara säker att inte bli ertappad vid
ett inbrott. Du förstår, att saken föreföll mig rätt
kuslig. Jag steg skyndsamt upp, kastade på mig det
nödvändigaste i klädväg och gick bort till dörren för
att rekognoscera genom nyckelhålet. Händelsevis voro
balkonggardinerna fördragna, så att det var mörkt i
kabinettet. Men just som jag sätter ögat tätt intill den
lilla öppningen, skjutes förhänget mitt emot åt sidan,
och — hon själv träder in."

"Virginie? En förfärlig dröm!"

"Dröm? Tänk därom, vad du vill. Jag vet, vad
jag vet. Nej, min vän, jag har mina blott alltför säkra
bevis till hands; men därom senare. Vad sade jag
nyss? Jo, att hon trädde in genom förhänget
livslevande, endast litet mindre föreföll hon mig, så att jag
kunnat svärja på, att hon verkligen var den Kleopatra,
jag burit bort ur nischen, och som nu kom vandrande
upp genom trädgården, därför att det blev henne för
ensamt där nere och hon kände lust att plåga mig.
Du skakar på huvudet, stackars vantrogne! Jag säger
dig, att om du själv burit ned henne i dina armar,
liksom jag, skulle även du ha känt, att denna kropp
blott genom dödssömnen blivit stel och iskall, och att
ej mycket behövdes för att åter upptina blodet i dessa
ådror. Höll jag henne inte vid mitt klappande hjärta?
Måste hon icke känna detta genom all sin förstening?
Och att nu vakna upp och märka, att jag skaffat bort
henne endast för att tillhöra en annan! O, min vän,
hon skulle aldrig älskat mig, såvida hon inte kommit
för att fråga, om jag alldeles glömt henne!"
===== 291 =====

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:42:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heysenov/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free