Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid den döda sjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VID DEN DÖDA SJÖN
VID DEN DÖDA SJÖN.
CXet var mitt i sommaren, men uppe i bergen blåste
en bitande kall vind, som hotade att förvandla
det starkt nedströmmande regnet till snö. Luften var
så svart, att man knappt på hundra stegs avstånd
kunde urskilja huset vid den döda sjön, ehuru det var
vitrappat och dagen först nu började lida mot sitt
slut. Därinne hade de gjort upp eld, värdinnan stod i
köket och stekte fisk, medan hon med ena foten satte
i gång vaggan, som flyttats intill spiseln. I gästrummet
låg värden på spiselbänken och svor över flugorna,
som icke läto honom sova; en barfotad piga satt och
spann i vrån och tittade däremellan genom de ej
särdeles klara fönsterrutorna suckande ut i det stygga
vädret; en klumpig dräng inkom brummande,
skakade på sig likt en hund, som man kastat i vattnet, så
att de tunga regndropparna stänkte runt omkring från
hans kläder, och kastade en hop våta fisknät in i
hörnet vid spiseln. Ingen sade ett ord. Det var, som om
en var fruktat, att det moln av misslynthet och
sur-mulenhet, som låg över huset, skulle urladda sig i ett
oväder av gräl och tvist, om man icke lade band på
sig.
Det gick i porten, och främmande steg sökte sig
fram genom den mörka förstugan. Värden rörde ej
på sig, blott pigan steg upp och öppnade dörren till
gästrummet. En man i resdräkt stod på tröskeln och
frågade, om han kommit rätt till värdshuset vid den
311
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
