Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
därpå eller 1622. Det största antalet har, efter dessa
uttalanden att döma, af rest under den mellanliggande af dessa tre
terminer.
* * *
Vi komma nu till förberedelserna på ort och ställe. Olika
platser för den nya staden hade varit på förslag, men den 16
juli 1619 skref konungen till ståthållaren påÄlfsborg, Nils
Stjern-sköld, att den lägligaste vore vid Utrella (Otterhällan) på
Gullbergsängarne, hvarför ståthållaren skulle ofördröjligen låta
här afsticka staden efter den medsända, af ingeniören gjorda
ritningen. Sedan detta arbete verkställts, skulle nylöseborna
tilldelas hvar sin tomt att bebygga »ute på dyn», där som
»nedrigast» var, hvilka tomter de efter behag kunde fylla och
upphöja. Men tomteställena in emot Otterhällan och de högre
belägna skulle tilldelas dem, som först bott i staden på
Hisingen, och andra främmande, som ville nedsätta sig på den
nya platsen, på det att dessa så mycket snarare skulle kunna
öfvertalas att flytta hit.
I september detta år kom konungen själf till orten, besåg
platsen och den gjorda utstakningen (som dock efter hvad vi
strax skola finna ännu ej var definitif) samt befullmäktigade
de holländska, i svensk tjänst antagna konduktörerna Jost
van Weertz och Johan Arendssen att hafva ett noga inseende öfver
dem som fingo sig byggnadstomter tilldelade. De första som
häraf begagnade sig voro sannolikt de år 1620 öfverkomna
holländame. Men nylösingama, för hvilka det gällde att bryta
ned sina hus och sedan bygga nya, gjorde sig ej brådtom.
Visserligen var deras stad liten, härjad och afsigkommen, men den
fädemeärfda torfvan är ändå alltid kär. Att få dem därifrån
gick alltså ej med lock utan endast med pock.
Till en början var konungen dock foglig nog. Ännu den 5
april 1620 tillät han nylösingarna att ytterligare ett år behålla
sina gamla boställen, på det att de så mycket makligare kunde
se sig om efter bjälkar, kalk och andra nödtorftiga
byggnads-materialier för att sedan, på den tid som konungen skulle
före-skrifva, bygga med makt och drift.
Respiten räckte till följande vår, då holländarnes
hufvudsakliga inflyttning skedde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
