Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och gissningsvis får man antaga, att han bland nylösingarna
utvalt den siste borgmästaren på platsen, Peder Arjvidsson och den
mera betydande köpmannen därsammastädes, Hans Anderson.
Efter det högtidliga aflysandet af Nylöse stad, berättar
van Dijck vidare, hade han där på platsen rätt lyckligt
undangjort åtskilligt annat, stillande och släckande mången missämja
med en varsam hofsamhets »vatten». Detta hade visserligen
varit invånarne i smaken, men alla afskydde flyttningen,
och det stode ej till att uttrycka, med hvilken svårighet de
sleto sig från denna »svinstia».
Jämte van Dijck torde emellertid äfven altera pars,
nylö-seborna själfva, böra i saken höras. Dessa gifva i ett odateradt
memorial (förvaradt bland Nylöse stads acta i riksarkivet)
klageligen tillkänna, huruledes de, Oaktadt kungl. maj Is löfte
om fria tomter i den nya staden, dock måst utgifva penningar
för dessa samma tomter. Och detta redan före den
lottdragning hvartill de blifvit nödgade, under det att holländarne, som
alldeles inte ville taga i »lott pottan», utvalde de bästa
lägenheterna efter behag. På detta sätt hade borgerskapet i den gamla
staden blifvit uppehållet, ända till dess att vintern stod för
dörren, och då befallts att med dess små barn flytta till hus
som ännu ej voro byggda.
Denna bittra klagan har säkert ej varit alldeles obefogad,
ty i grundläggarens plan låg som vi veta att i första rummet
på allt sätt locka och gynna utlänningarna. Och under dessa
förhållanden kan man ej förvånas öfver infödingar nes
obenägenhet att bryta upp från deras gamla bostäder. Men nu hade
ju Gustaf Adolf befallt, att de skulle behandlas med »discretion»,
och såsom ett utslag af sådan får man väl betrakta Nils
Stjern-skölds dem ytterligare å konungens vägnar gjorda medgifvande
att få bo kvar till den 22 april 1622. För att emellertid
afskära dem hoppet om ett längre kvarboende utarrenderade
van Dijck, berättar han i sitt sist omnämnda bref, själfva
Nylöses grund och dess allmänning till de ankomna holländska
bönderna.
Men det var ej nog med bekymren för svenskarnas
inflyttning. Ej häller holländarnes hade gått alldeles efter van Dijcks
beräkning. För att påskynda saken — berättar han alltjämt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
