Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lägen om stadens försvar, försäkrar van Dijck ännu en gång,
skulle han inom kort förvandla denna ort till den mest
blomstrande handelsstad.
Den 3 februari säger han sig dagligen vänta utförligare bref
från sina vänner i Amsterdam, men någon annan bestämd
uppgift om dessas ankomst till staden än den, att Pieter Dircks
(Dirichzoon) van Egmont med hela sin familj och sitt
medhaf-vande arbetsfolk här inträffat, lämnar han i det följande ej.
Fram på sommaren måste emellertid rätt mycket folk —
gammalgöteborgare, utlänningar och nylösingar — kommit
tillstädes; detta finner man däraf, att rådsförvanternas antal
nu stigit till tretton. Dessa tretton voro enligt af van Dijck
öfversändt protokollsextrakt af den 6 augusti 1622 följande:
Jakob van Dijck, Anders Bånge, Albrecht van de Veide, Bengt
Svensson Tull, Petter Langer, Hans Andersson, Jacques de Rees,
Adrian Bann, Jacques Hoefnagel, Abraham Cabeliau, Bengt
Svensson Grijs, Gilius van Eijck och Lambrecht Schöfjpinck.
Till en närmare granskning af denna lista, äfvensom af det
därpå följande årets skola vi snart återkomma.
I ett bref på holländska af den 13 maj 1623 berättar van Dijck,
att de förre nylösiske köpmännen — de hade nu ändtligen
flyttat hit — hvilka haft sin handel genom Sundet på Tyskland,
förmenade sig vara i sämre kondition än förut, hvarför de
måhända ock i underdånighet kunde rekommenderas till någon tröst
af kungl. maj:t. Hvad holländarne beträffade, vore några som
ej rätt dugde. Dessa beklagade rent ut, att de timrat,
förklarande att de skulle resa hem igen, om de kunde få sälja sina
hus. De förnämsta och förmögnaste, som hade sin handel på
västern, gjorde dock ganska få svårigheter, då det just passade
dem att låta sina skepp gå i denna riktning och därifån återvända.
Van Dijcks stora optimism är som man ser så godt som
försvunnen. Han börjar inse, att det företag, af hvilket han
väntat sig så mycket, är förenadt med stora svårigheter.
Gammal och trött är han nog ej heller rätta mannen att möta
dessa.
Vi hafva i denna framställning af det börjande
samfunds-lifvet hufvudsakligen talat om inflyttningen. Om planering och *
byggnadsverksamhet under denna samma tid förekomma högst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
