Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
höllo sig i det längsta på afstånd, andra, särskildt de som före
den stora inflyttningen bott på orten, slöto sig till den svenska
församlingen.
Men öfverhufvud taget har väl denna holländarnes kyrkliga
anslutning till en början endast bestått i anlitandet af
prästerskapet i och för vissa kyrkliga förrättningar där dessa varit
erforderliga, alltså ej i någon inskrifning, ehuru alla visserligen
såsom borgare måst erlägga någon utskyld till svenska kyrkan.
Särskildt barndopet måste dock hafva medfört familjens
närmare anslutning till någon viss församling.
* *
*
Vi öfvergå nu till själfva personerna. Några af dessa skola
vi blott nämna, med andra däremot något längre uppehålla
oss. Det blir i alla händelser ej stort mer än trettio namn af
de etthundrasjuttio som komma att framdragas.
Vi börja med dem som redan före den stora inflyttningen
funnits på platsen eller orten.
Af dessa märkes i första rummet Abraham Cabeliau,
hufvudperson i det första företaget, i det senare endast biperson. Efter
Oud-Gothenburgs ödeläggande hade han återvändt till sin
handel i Amsterdam och där kvarstannat, intill dess att
emigrationslusten åter gripit honom. Hur han af Oxenstierna blifvit
särskildt uppmanad att komma till den nya staden, hafva
vi redan sett. Här vardt han medlem af den första
rådsförsamlingen och afsände äfven på rikskanslerns begäran
gränsposterna. (Det egentliga postverket inrättades först femton
år senare.) Men senast 1624 måste han hafva lämnat staden på
grund af sin utnämning till generalkamrerare i Stockholm.
Ytterligare några uppgifter om vistelsen i det nya Göteborg
innehåller en hans till regeringen i slutet af 1630-talet inlämnad skrift,
hvaruti han beklagar sig öfver förföljelse för sin i staden
innehafvande tomts skull. Den förste att här bygga hade han
vid (Holländare)gatan uppfört ett trähus, som han dock
nedtagit och förlagt till bakre delen af tomten. Detta i akt och
mening att vid själfva gatan uppföra ett stenhus, som dock
till följd af det uppdrag kungl. majrt lämnat honom äfvensom
genom andra hinder ej kommit till stånd. Nu ber han om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Aug 5 15:34:02 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/hfbugot/1/0067.html
